Vigning till den helige Ande

Vi publicerar den fullständiga texten till denna vigning, som den helige Josemaría gjorde på pingstdagen 1971 och som sedan dess förnyas varje år i Verkets centra. I den lägger Verket sig i Parakletens händer — förstånd, vilja och hjärta — och ber om hans sju gåvor för att var och en ska kunna leva som Guds barn. Här hittar du den tillsammans med historisk bakgrund och material för att förnya och meditera över den, var du än befinner dig.

Vigning till den helige Ande
Pestsäule, Wien. Den heliga Treenigheten, Viennpixelart, CC BY-SA 4.0. via Wikimedia Commons

I denna artikel hittar du den fullständiga texten till konsekrationen till den helige Ande. Vi gör den tillgänglig så att varje medlem av Opus Dei kan förnya och meditera över den även om det inte finns något center i närheten. Artikeln innehåller den historiska bakgrunden till när den helige Josemaría gjorde den för första gången, den fullständiga texten och material för att lära känna den helige Ande bättre.

  1. Historisk bakgrund
  2. Vigning till den helige Andes text
  3. Resurser för bön och fördjupning

1. Historisk bakgrund

Opus Dei vigdes av sin grundare vid fyra tillfällen: till den heliga Familjen (1951), till Marias allra ljuvligaste Hjärta (1951), till Jesu allraheligaste Hjärta (1952) och till den helige Ande (1971). I samtliga fall tog den helige Josemaría detta steg för att be om gudomlig hjälp inför konkreta behov. 

I denna artikel ges en kort historisk bakgrund till Opus Deis vigning till den helige Ande. Det var den 30 maj 1971, pingstdagen, som den helige Josemaría bad denna bön i Generalrådets kapell i Villa Tevere, vars altartavla utgörs av ett glasmålat fönster som föreställer den helige Andes ankomst på pingstdagen.

Anledningen till denna vigning var mångfacetterad. Framför allt ville den helige Josemaría åkalla hjälp från den heliga Treenighetens tredje Person för att inspirera och vägleda hela Verkets verksamhet och dess utbredning »bland själar av alla raser, språk och nationer«, samt stärka heligheten hos dess medlemmar mitt i den läro- och disciplinära kris som under tiden efter Andra Vatikankonciliet drabbade många katolska institutioner.

Formeln — den längsta och mest genomarbetade av de fyra — innehåller dessutom en särskild bön för Kyrkan, för påven och för herdarna. Det är mycket möjligt att han också hade Opus Deis nya juridiska status i åtanke i denna vigning, eftersom skyddet av Verkets genuina karisma i slutändan berodde på detta.

Slutligen är denna akt ett uttryck för en ny blomstring av hängivenheten till Parakleten i grundarens själ — en hängivenhet som var mycket gammal hos den helige Josemaría — men som under dessa år framträdde i hans själ som en »ny upptäckt«, särskilt vad gäller Parakletens verkan i mässan (jfr Andrés Vázquez de Prada, III, s. 609).

Med denna vigning rekommenderade den helige Josemaría inte bara ännu en andakt för medlemmarna i Opus Dei. Hans avsikt var att främja ett andligt liv som var mer öppet för den helige Andes verkan, att hos dem som genom sin kallelse är kallade att söka helighet fördjupa umgänget med Heliggöraren, som han ofta kallade »Den Store Förbigångne«, eftersom så var fallet åtminstone i folkfromheten och delvis även i den teologisk-andliga reflektionen.

Från dessa år härrör också en predikan om den helige Ande som han just gav titeln ”Den Store Förbigångne” (senare publicerad i När Kristus går förbi), där Parakletens ständiga verkan i själarna och i Kyrkan betonas.


2. Vigning till den helige Ande

Helige Ande, tredje person i den allraheligaste Treenigheten, kärleksfull utandning från Fadern och Sonen, från vilka du evigt utgår som ett av samma väsen subsisterande band, i en enda sann Guds osammansatta enhet; helige Hjälparande, kärlekens fullhet, oändliga ljus, oskapade gåva och ursprung till all nåd: mottag nu nådigt vår vigning av Opus Dei till dig.

Gud himmelske Fader, du är varken skapad eller gjord eller född; tillsammans med Ordet och den helige Ande beslutade du i en enda akt av kärlek den enfödde Sonens människoblivande; i Jesu Kristi namn sände du oss din Tröstarande för att helga oss och alltid vara med oss: stärk och förnya i oss denna delaktighet i den gudomliga naturen, som du har givit oss genom nåden.

Gud Son, du är varken skapad eller gjord utan av evighet född av Fadern; genom den helige Andes verkan antog du vår mänskliga natur i Marias jungfruliga sköte och blev därigenom sann Gud och sann människa; i sonlig lydnad fullbordade du genom korsoffret vår frälsning från synden; efter din uppståndelse från de döda, då du återvände till din härlighet, lämnade du oss inte faderlösa, utan sände en annan Tröstare från Fadern, sanningens Ande, för att han skulle förhärliga dig, bära vittnesbörd om dig och upplysa våra själar med sitt ljus: föröka och stärk i oss denna din Andes sändning som genom att göra oss lika dig låter oss blir ett med dig.

Gud helige Ande, du är varken skapad eller gjord eller född, utan utgår av evighet från Fadern och Sonen; när alla apostlarna var tillsammans med Maria, Guds Moder och vår Moder, kom du över dem på Pingstdagen och uppfyllde deras hjärtan och fick dem att med kraft och på alla språk bekänna att Jesus är den levande Gudens Son; du har alltid givit Kyrkan din frid, din glädje och din tröst mitt i alla motgångar och har stärkt vår tro, upprätthållit vårt hopp och upptänt vår kärlek: giv oss din sjufaldiga gåva, så att även vår Fader som är i himlen, den evige, ende och treenige Guden, finner behag i vårt liv, i våra gärningar, tankar och ord.

Giv oss förståndets gåva, som gör att vi bättre förstår trons mysterier; vishetens gåva, frukten av fullkomlig kärlek, som förökar vår ljuvliga kunskap om Gud och om allt det som leder till Gud och utgår från Gud; kunskapens gåva, som låter oss rätt förstå vad de skapade tingen är och skall vara enligt Guds skapelseordning och hans rådslut att upphöja skapelsen till det övernaturliga; rådets gåva, så att vi genom att rätt bedöma vad som är Guds vilja i varje stund och för var och en, även kan ge råd till andra; gudsfruktans gåva, som genom att få oss att avsky all synd, i vårt hjärta inpräglar tillbedjans anda och en djup och uppriktig ödmjukhet; styrkans gåva, som gör oss fasta i tron, uthålliga i kampen och för alltid trogna i Guds Verk; gudsdyrkans gåva, som låter oss förstå innebörden i vårt gudomliga barnaskap, det glädjefyllda och övernaturliga medvetandet om att vi är Guds barn och, i Jesus Kristus, alla människors bröder och systrar.

Vi ber dig också att du i oss och i alla som kommer i kontakt med ditt Verk i rikt mått utgjuter frukterna av din överväldigande verkan i själarna: kärlek, glädje, frid, tålamod, välvilja, godhet, långmodighet, mildhet, trofasthet, ödmjukhet, avhållsamhet och kyskhet.

Vi ber dig att alltid bistå din Kyrka och särskilt Påven, så att han vägleder oss med sitt ord och sitt exempel samt uppnår det eviga livet tillsammans med den hjord som har blivit anförtrodd honom. Vi ber dig att det aldrig skall saknas goda herdar och att alla vi kristtrogna, genom att tjäna dig med ett heligt liv och en ihärdig tro, uppnår himmelrikets härlighet.

För vår del, o Gud helige Ande, viger vi åt dig Opus Dei och hela vårt liv. Vi frambär åt dig allt vad vi är och allt vad vi förmår: vårt förstånd och vår vilja, vårt hjärta, våra sinnen, vår själ och vår kropp. Vi vill alltid vara ett heligt tempel där du bor med Fadern och Sonen; må det inte finnas något i oss som hindrar det.

Låt oss bedja

Du, ende och treenige Gud, vårt livs ursprung och mål, som har värdigats kalla oss att innerligt delta i din härlighet, hör våra böner som vi riktar till dig med ett barns tillgivenhet:

Giv din Kyrka frid, så att alla katoliker, uppfyllda av den helige Ande, inför människorna alltid bär ett fast och sant vittnesbörd om tron, visar sin kärlek på ett effektivt sätt och ger besked om sitt hopp.

Bevara alltid i ditt Verk de andliga gåvor som du har givit det, så att vi enligt din älsk­värda vilja, oupplösligt förenade med vår Fader, Fadern och alla våra bröder och systrar, cor unum et anima una, blir heliga och till en verk­sam surdeg för helighet bland alla människor. Må vi alltid förbli trogna den anda som du har anförtrott åt vår grundare, och bevara och föra den vidare i hela dess gudomliga fullhet.

Upplys vårt förstånd, rena vårt hjärta, stärk vår vilja. Må vi motta allting som givet ur din hand, i medvetande om att allt samverkar till det bästa för dem som älskar Gud. Giv oss ett sinnelag som är lyhört för din nåds milda ingivelser, o Gud helige Ande, och förmå oss att svara med generositet; må vi med mänsklig lo­jalitet och övernaturlig trohet alltid bära den frukt som du vill ha av oss; må denna frukt bestå, så att vi genom att alltid leva i din kärlek tillsammans med vår Moder Maria får glädja oss i din eviga härlighet, för alltid förenade med Fadern som med Sonen lever och råder med dig från evighet till evighet. Amen.

Man avslutar med följande bönesuckar, som alla besvarar:

V/. Pater de caelis, Deus
R/. Miserere nobis

V/. Fili, Redemptor mundi, Deus 
R/. Miserere nobis 

V/. Spíritus Sancte, Deus
R/. Miserere nobis

V/. Sancta Trínitas, unus Deus
R/. Miserere nobis!


3. Resurser för bön och fördjupning