Prelatens meddelande (21 juli 2025)

Opus Deis prelat tackar Gud för familjeandan i Verket och uppmanar oss att be för ungdomsjubileet.

Prelatens meddelande

Pamplona, den 21 juli 2025

Mina allra käraste: Må Jesus bevara mina döttrar och söner!

Den liturgiska minnesdagen för den heliga Jungfruns föräldrar – den helige Joakim och den heliga Anna – som vi firar den 26 juli, får mig att tacka Herren för det faktum att Verket är en verklig familj. Som den helige Josemaría skrev: »Vi som tillhör Opus Dei, mina barn, utgör ett enda hem: att vi är en enda familj har inte sin grund i att vi bor under samma tak. Liksom de första kristna är vi cor unum et anima una (ett hjärta och en själ) (Apg 4:32), och ingen i Verket bör någonsin behöva uppleva likgiltighetens bitterhet« (Brev 11, nr. 23).

Med Guds nåd vill vi inte att någon i Opus Dei ska uppleva likgiltighetens bitterhet. Därför försöker vi undvika att olikheter i temperament, arbetstider eller livets många olika omständigheter ska leda till att någon får erfara en omedveten likgiltighet. För att vi alla ska kunna leva med ett enda hjärta och en enda själ, är det avgörande att allt som rör våra bröder och systrar verkligen angår oss. Låt oss inte tveka att vända oss till Herren och be om ett hjärta likt hans, ett hjärta som kan vidgas »i ett crescendo av tillgivenhet som övervinner alla hinder« (Korsvägen, åttonde stationen, nr. 5). När vi begrundar hur Kristus dog för oss, igenkänner vi en kärlek som är utan villkor och som leder till att man offrar sitt liv för sina bröder. Som påven Leo XIV nyligen påminde oss: »Jesus är uppenbarelsen av den sanna kärleken till Gud och till människan. En kärlek som ger och inte äger, som förlåter och inte kräver, som hjälper och aldrig överger« (Leo XIV, Angelus, 13 juli 2025).

Under de kommande dagarna inleds ungdomsjubileet i Rom. Låt oss be att dessa dagar blir en stark upplevelse i deltagarnas liv – ett verkligt möte med den levande Kristus. Han är det hopp som inte sviker (jfr Rom 5:5), den ende som kan uppfylla vår längtan efter lycka.

Låt oss också fortsätta att be för arbetet med stadgarna, som – vilket ni vet sedan tidigare – håller på att ses över av Heliga stolen.

Med all min kärlek välsignar er

er Fader

Fernando Ocáriz