Preguntas y respuestas sobre el Motu Proprio “Ad charisma tuendum”.
1. Vad är syftet med denna motu proprio?
2. Vad innebär denna motu proprio för prelaturens medlemmars liv?
3. Varför insisterar man på "karisma"? Finns det en motsättning mellan karisma och hierarki?
4. Hur kompletterar karisma och hierarki varandra i Opus Dei?
5. Förändras något i prelaturens styrelse?
6. Vilka är dessa stadgar? Varför är de så viktiga för Prelaturen?
7. Varför står det att prelaten inte kan vara biskop?
8. Vad syftar titeln "extraordinarie apostoliske protonotarie" som nämns i dokumentet på?
9. Vad är en extraordinär generalkongress?
10. Varför sammankallas den extraordinära generalkongressen?
11. Vem är behörig att ändra Opus Deis stadgar?
1. Vad är syftet med denna motu proprio?
Motu Proprio Ad charisma tuendum ("Att värna om karisman") utvecklar och konkretiserar förändringen som infördes av den apostoliska konstitutionen Praedicate Evangelium som överförde kompetensen gällande personalprelaturer från dikasteriet för biskopar till dikasteriet för präster. Både dess titel och inledning förmedlar den Helige Faderns fasta beslut att denna förändring ska ske med full respekt för Opus Deis karisma.
2. Vad innebär denna motu proprio för prelaturens medlemmars liv?
Denna motu proprio är en uppmaning att bli medveten om potentialen i Opus Deis karism för kyrkans mission. Som den Helige Fadern säger, "i enlighet med Andens gåva mottagen av den helige Josemaría Escrivá, fullgör Opus Deis prelatur, under ledningen av prelaten själv, uppdraget att sprida uppmaningen till helighet i världen genom helgandet av arbetet och av plikterna i familje- och samhällslivet." Eftersom det är påven själv som påminner oss om detta ansvar, uppmuntras de kristtrogna i Opus Dei att fördjupa sig allt mer i karisman samt att med den Helige Andes ljus urskilja hur man förkroppsligar den i de nya situationerna i vår värld.
3. Varför insisterar man på "karisma"? Finns det en motsättning mellan karisma och hierarki?
Enligt Andra Vatikankonciliet leder den Helige Ande kyrkan med hierarkiska och karismatiska gåvor (Lumen Gentium, nr 4). Denna motu proprio bekräftar både Opus Dei:s karisma som den helige Josemaría Escrivá mottagit och dess uppdrag att hjälpa till att bygga upp kyrkan. Vissa gåvor är i andras tjänst, och kyrkan behöver dem alla. Under historiens gång har kyrkan klokt hittat olika sätt att berika och skydda dessa gåvor ömsesidigt. Ad charisma tuendum påminner oss om att ledningen i Opus Dei måste stå till tjänst för karisman – som vi är administratörer av, inte ägare till – så att den kan växa och bära frukt, förvissad om att det är Gud som verkar allt i alla. människor".
4. Hur kompletterar karisma och hierarki varandra i Opus Dei?
Opus Deis karisma består i att andligt hjälpa alla människor, män och kvinnor, från alla bakgrunder och yrken, för att helga sig själva där de befinner sig, samt att hjälpa dem att sprida den allmänna kallelsen till helighet mitt i världen, enbart utifrån den kallelse som man får genom dopet. Därför bildar eller agerar prelaturens kristtrogna inte i grupper baserade på att de tillhör Opus Dei. Opus Deis karisma förutsätter prästerlig tjänst: det är här hierarkin måste intervenera. Därför, som påven Franciskus nu påminner om, "för att värna om karisman, upprättade min föregångare den helige Johannes Paulus II, i den apostoliska konstitutionen Ut Sit den 28 november 1982, Opus Dei som personalprelatur och anförtrodde den det pastorala uppdraget att bidra på ett särskilt sätt till kyrkans evangeliseringsuppdrag." Med en allt större mognad och assimilering av konciliets läror om de hierarkiska och karismatiska gåvorna blir det allt tydligare att dessa gåvor – långt ifrån att stå i motsättning till varandra – är komplementära realiteter i Opus Dei.
5. Förändras något i prelaturens styrelse?
Förändringen gäller prelaturens relationer med Heliga stolen. Denna motu proprio inför inte några direkta ändringar i prelaturens styrning och inte heller i relationerna mellan prelaturens myndigheter och biskoparna. Samtidigt förutsätter den att Opus Dei ska föreslå en anpassning av stadgarna i enlighet med anvisningarna i Ad charisma tuendum.
6. Vilka är dessa stadgar? Varför är de så viktiga för Prelaturen?
Den kanoniska rätten (Codex Iuris Canonici) förutsätter att när Heliga stolen upprättar en personalprelatur, fastställer den de stadgar som definierar prelaturens omfattning, det särskilda pastorala uppdrag som motiverar dess existens, samt dess konkreta bestämningar och regeringsform. Jämte det påvliga dokumentet som fastställer dem utgör stadgarna entitetens konstitutionella normer. När det gäller stadgarna för prelaturen Opus Dei, definierar de uppdraget (främjande av helighet i mitten av världen) och förklarar dess universella karaktär, och beskriver även dess karisma – "Andens gåva mottagen av den helige Josemaría Escrivá” som påven Franciskus talar om – och med vilka medel de kristtroga i Opus Dei ska uppfylla sitt uppdrag. Stadgarna beskriver hur prelaturens ledning organiseras. Utöver bestämmelsen om vikarier och råd som direkt bistår prelaten, föreskriver stadgarna att regeringsuppdraget ska utföras enligt två riktlinjer som den helige Josemaría uttryckligen önskade: kollegialitet i beslutsfattande och ett viktigt deltagande av lekmän (män och kvinnor).
7. Varför står det att prelaten inte kan vara biskop?
Detta är Heliga stolens initiativ och beslut inom ramen för omstruktureringen av kurians ledning för att stärka – som denna motu proprio säger – den karismatiska dimensionen.
8. Vad syftar titeln "extraordinarie apostoliske protonotarie" som nämns i dokumentet på?
Prelaten får en hederstitel och position som, samtidigt som den bekräftar hans sekulära tillstånd (vilket är centralt för Opus Deis karisma), förenar honom på ett speciellt sätt med den Helige Fadern, som en del av den så kallade "påvliga" familj. Titeln "extraordinarie" (supernumerarius) skiljer honom från notarier vid själva Heliga stolen.
9. Vad är en extraordinär generalkongress?
Opus Deis stadgar (nr 130 och 133) fastställer tre typer av generalkongresser:
a) Valkongressen, som väljer prelaten, vilken måste bekräftas av Heliga stolen;
b) Den ordinarie, som planeras vart åttonde år, för att utvärdera prelaturens läge, ge råd om styrelsens framtida agerande och för att förnya ämbetena;
c) det extraordinära, som inte har någon fast periodicitet och som sammankallas när omständigheterna kräver det enligt prelatens bedömning med deliberativ omröstning från hans råd. Det sistnämnda mötet kommer att äga rum den 12-15 april (prelaten tillkännagav datumen i ett meddelande som offentliggjordes den 7 januari).
10. Varför sammankallas den extraordinära generalkongressen?
Den sammankallas för att följa bestämmelserna i artikel 3 i Motu Proprio "Ad charisma tuendum" (14-7-2022). Den 6 oktober förra året tillkännagav prelaten detta på följande sätt: "med Centralrådets och Generalrådets positiva yttrande kommer jag att sammankalla en extraordinarie generalkongress för detta specifika och begränsade ändamål, vilken kommer att äga rum under första halvan av 2023" (brev av den 6 oktober 2022).
I samma brev förklarade han vad nästa steg var och vilken typ av förändringar som förväntades: “Från dikasteriet för präster har vi fått rådet att inte bara göra en översyn av det som rör prelaturens beroende av detta dikasteri och förändringen från en femårsrapport till en årsrapport till den Heliga stolen om prelaturens verksamhet, utan att också föreslå andra möjliga justeringar av stadgarna som vi anser lämpliga i ljuset av Motu proprio. Vi har också fått rådet att ta den tid som behövs utan att ha bråttom.”
11. Vem är behörig att ändra Opus Deis stadgar?
Reformen av stadgarna förutses i punkt 181 i texten, som förbehåller den Heliga stolen både ändring och införande av nya bestämmelser, som kan göras på begäran av Opus Deis generalkongress.
När initiativet kommer från prelaturen, för att garantera den juridiska säkerheten om nödvändigheten av dessa ändringar, föreskrivs i stadgarna att de skall föreslås och ratificeras under tre generalkongresser (nr 181, § 3).
Eftersom i detta fall är det Heliga stolen själv som begär att förslag till ändringar ska läggas fram, är det inte nödvändigt att följa detta förfarande och förslagen kan läggas fram efter en extraordinär kongress.