Marias liv (V): Ängelns bud till Maria

Femte artikeln om Marias liv, vid tidpunkten för marianska årets tacksägelse, som vi upplever i Opus Dei. ”Ängeln kom med bud till Maria. Och hon blev havande av den Helige Ande”.

Opus Dei - Marias liv (V): Ängelns bud till Maria

Historiens betydelsefullaste samtal ägde rum i ett fattigt hus i Nasaret. Dess huvudperson är Gud själv, som använder sig av en ärkeängels medverkan, och Maria, en Jungfru av Davids hus, som trolovats med en hantverkare som hette Josef.

Det är rimligt att tänka, att Maria höll på att be. Kanske sysslade hon med hushållsarbete.

Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig. (Luk 1:28)

När Maria hörde dessa ord, blev hon förvirrad och undrade, vad dessa ord väl kunde betyda, och frågar sig om skälet till så många lovord. Hon är förvirrad, därför att hon i sin ödmjukhet känner sig obetydlig. Då hon känner skriften väl, förstår hon genast att den himmelske budbäraren överlämnar ett oväntat bud till henne. Vem är hon som förtjänar så många lovord? Vad har hon gjort under sitt korta liv? Hon vill tjäna Gud av hela sitt hjärta och hela sin själ, men hon känner sig mycket långt från alla de handlingar, som har gjort Deborah, Judith, Ester värda att bli kvinnor värdiga lovord i Bibeln. Likväl förstår hon, att det gudomliga uppdraget är avsett för henne.

"Det finns ingen tvekan eller tvivel i hennes svar. Alltsedan hennes tidiga barndom har hon önskat inget annat än att följa Guds vilja!"

Från början talar Gabriel till Maria och kallar henne vid namn – högt benådade – vilket förklarar den osäkerhet som uppstått i henne. Sankt Lukas använder ett ord som på grekiska påvisar, att Jungfrun från Nasaret var helt förändrad, helgad genom Guds nåd. Som kyrkan kommer att fastställa senare, ägde denna förändring rum redan vid Marias avlelse, med tanke på det uppdraget hon skulle utföra – att vara Guds moder i hans mänskliga natur och samtidigt förbli jungfru.

Ärkeängeln lägger märke till Vår Frus sinnesrörelse och för att lugna henne tilltalar han henne med hennes vanliga namn – Maria – och förklarar för henne skälen till denna säregna hälsning.

"Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut."

Maria som väl känner till Messiasprofetior och som betraktat dem flera gånger, förstår fullständigt att hon skall bli Messias mor. Det finns ingen tvekan eller tvivel i hennes svar. Alltsedan hennes tidiga barndom har hon önskat inget annat än att följa Guds vilja! Men hon ville veta hur detta under skulle förverkligas, ty inspirerad av den Helige Ande, hade hon beslutat att ge Gud sitt hjärta och sin kropp

"Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son. Elisabet, din släkting, väntar också en son, nu på sin ålderdom. Hon som sades vara ofruktsam är nu i sjätte månaden. Ty ingenting är omöjligt för Gud."

Och Ordet blev kött och bodde bland oss. Betraktande en gång till detta mysterium av Guds ödmjukhet och skapelsens ödmjukhet utbrister vi i glädje och tacksamhet: Moder, moder! Med ditt ord – fiat – har du gjort oss till Guds bröder och till hans härlighets arvingar. Välsignad vare du!”(Vägen 512)

J.A. Loarte