"Du vill utan att vilja"

Du vill utan att vilja, så länge som du inte undviker tillfället med bestämdhet. Lura inte dig själv genom att tala om för mig att du är svag. Du är ... feg, och det är inte samma sak. (Vägen, nr. 714)

Världen, djävulen och köttet är som tre äventyrare. De utnyttjar vildens svaghet, som du bär inom dig, och vill att du i utbyte mot njutningens krimskrams - som inte är någonting värt - skall ge dem det rena guld, de pärlor, briljanter och rubiner, indränkta i din Guds frälsande och levande blod, som är priset för din evighet och dess skatt. (Vägen, nr. 708)

Ännu ett fall, och ett rejält sådant! ... Förtvivla? Nej, ödmjuka dig och åkalla genom Maria, din Moder, Jesu barmhärtiga kärlek. Ettmiserere [Förbarma dig, (Herre)!] och upplyft ditt hjärta! Och börja om igen. (Vägen, nr. 711)

Ditt fall är mycket djupt! Börja att lägga grunden där nere. Var ödmjuk. Cor contritum et humiliatum, Deus, non despicies - Ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, inte förakta. (Vägen, nr. 712)

Du vänder dig inte mot Gud. Dina synder beror på svaghet. Må så vara, men svagheterna återkommer så ofta - du gör inte något för att undvika dem - att om du inte vill att jag skall anse att du är ond, får jag väl anse att du är både ond och dum. (Vägen, nr. 713)


Ta emot dagens text via e-post

email