S:t Petrus och S:t Paulus, apostlar

Fatta mod! Du ... kan. Ser du, vad Guds nåd gjorde av den sömndruckne och fege Petrus som förnekat honom ...? Eller av den hatiske och ihärdige förföljaren Paulus? (Vägen, nr. 483)

Petrus säger till honom: Herre, skall du tvätta mina fötter? Jesus svarar: Vad jag gör förstår du inte nu, men senare skall du fatta det. Petrus insisterar: Aldrig någonsin får du tvätta mina fötter! Jesus replikerar: Om jag inte tvättar dig, har du ingen gemenskap med mig. Petrus ger upp: Herre, tvätta inte bara mina fötter utan också händerna och huvudet.

När vi kallas till att hänge oss fullständigt, utan att tveka, gör vi ofta motstånd genom falsk ödmjukhet, likt Petrus ... Om ändå vi också vore män med ett stort hjärta som aposteln Petrus! Petrus tillåter inte någon att älska Jesus mer än han gör. Den kärleken får honom att reagera så här: här är jag! Tvätta mina händer, mitt huvud, mina fötter, rena hela mig! För jag vill ge mig till dig utan förbehåll. (Plogfåran, nr. 26)

”Till allt annat kommer det som trycker mig varje dag: mina bekymmer för alla församlingarna”, skrev den helige Paulus; och denna Apostelns suck påminner alla kristna – även dig! – om ansvaret för att inför Jesu Kristi bruds, den heliga Kyrkans, fötter lägga ned allt det vi är och det vi kan, att älska henne i största trohet, även om det kostar oss vår egendom, vår heder eller vårt liv. (Smedjan, nr. 584)