"Hur tror du att de skall lyssna till dig?"

Du löper stor risk för att nöja dig med att leva - eller med att tro att du måste leva - som en ”duktig pojke”, som bor i ett välordnat hus utan problem och som inte känner till någonting annat än lycka. Det är en karikatyr av hemmet i Nasaret. Eftersom Kristus förde med sig lycka och ordning, gick han ut för att sprida dessa skatter till män och kvinnor i alla tider. (Plogfåran, nr. 952)

Jag tycker att det är självklart att du längtar efter att hela mänskligheten skall lära känna Kristus. Men börja med ditt ansvar att frälsa de själar som lever tillsammans med dig, att helga var och en av dina arbets- eller studiekamrater ...

- Detta är det huvudsakliga uppdrag som Herren har anförtrott åt dig. (Plogfåran, nr. 953)

Uppför dig som om det berodde på dig, uteslutande på dig, hur stämningen är på din arbetsplats: i fråga om flit, glädje, Guds närvaro och övernaturligt perspektiv.

- Jag förstår inte varför du är så håglös. Om du råkar ut för en grupp arbetskamrater som är lite svår - som kanske har blivit svår för att du försummat dem - bryr du dig inte om dem, du drar dig undan och tänker att de är som ballast, ett hinder som står i vägen för din apostoliska ambition, att de inte kommer att förstå dig ...

- Hur tror du att de skall lyssna till dig om du - förutom att du tycker om dem, ber för dem och gör uppoffringar för dem - inte pratar med dem ...?

- Hur många överraskningar kommer du inte att få den dag då du bestämmer dig för att umgås med en av dem, sedan med en annan och med ännu en! Om du inte ändrar dig, kommer de dessutom med rätta att kunna peka på dig och utropa hominem non habeo!

- jag har ingen som kan hjälpa mig! (Plogfåran, nr. 954)