Rom, den 17 de april 2023
Mina kära: må Jesus vaka över mina barn!
Den extraordinarie allmänna kongressen har just avslutats och jag vill skriva dessa rader för att än en gång tacka för era böner. Under dessa dagar har vi på ett särskilt sätt har bett om den Helige Andes hjälp. Vi har än en gång fått erfara de band av barnaskap och broderlighet som förenar oss, liksom vår kärlek till kyrkan och den Helige Fadern. Under denna familjesammankomst var det också lätt att tacka Gud för de många evangelisationsinitiativen och hjälpen till så många själar världen över. Med människor från så många länder samlade i Rom var det också naturligt att tänka på hela Opus Dei, på alla medarbetare och vänner, och att be för varandra och särskilt för dem av er som lever i krigsdrabbade länder eller i olika former av fattigdom och nöd.
Under de senaste dagarna har era systrar och bröder på kongressen kunnat arbeta på djupet med de förslag som inkommit från alla regioner, och ett förslag till justeringar av stadgarna håller på att ta form, vilket är ett svar på påvens begäran i motu proprio Ad charisma tuendum, och som kommer att överlämnas till Heliga stolen under de kommande månaderna.
Som jag sade i föregående meddelande kan de förslag som inte kunde tillämpas på det som Heliga stolen nu begärde studeras under de kommande arbetsveckorna och som förberedelse för nästa ordinarie generalkongress, som ska hållas 2025. Som jag också berättade för er var denna kongress enda syfte, till skillnad från andra kongresser där vissa apostoliska prioriteringar fastställs, att förbereda det ovannämnda förslaget. Av denna anledning kommer slutresultatet att bli känt först efter granskning av Heliga stolen, som har sista ordet.
I arbetet under dessa dagar har vi låtit oss vägledas av två grundläggande kriterier: trohet mot den karisma som den helige Josemaría mottog den 2 oktober 1928, och en kärleksfull uppslutning bakom den vilja som den Helige Fadern uttrycker. Som påven begärde i sitt motu proprio har vi försökt att tydligare uttrycka verkets karismatiska dimension (jfr Ad charisma tuendum nr 4), som levs ut och genomförs i gemenskap med partikularkyrkorna och med de biskopar som är ledare för dem. Opus Deis prelatur är en familj, frukten av faderskaps-, barnaskaps- och broderlighetsband.
Kongressdagarna präglades av en atmosfär av lugn och gott humör och av allas aktiva deltagande. Alla kunde uttrycka sig fritt, både i arbetsgrupperna och i plenarsessionerna. Jag vill också betona att när vi studerade förslagen fanns det en stor samstämmighet mellan många människor med olika bakgrund, utbildning och kultur. Det var en talande manifestation av enighet kring "Andens gåva som den helige Josemaría fick" (Ad charisma tuendum, ingressen).
Med påskens glädje och med all min tillgivenhet välsignar jag er.
Er fader
