Marias liv (I): den obefläckade avlelsen

För att hjälpa oss att uppleva det Marianska året som önskats av prelaten i tacksägelsen den 14 februari 1930, börjar vi med en serie texter om Jungfru Marias liv.

Opus Dei - Marias liv (I): den obefläckade avlelsen

Berättelsen om människan på jorden är historien om Guds barmhärtighet. Han före världens skapelse har utvalt oss i honom till att stå heliga och fläckfria inför sig i kärlek. (Ef 1:4).

Trots detta gjorde Adam och Eva, frestade av djävulen, uppror mot den gudomliga planen: Ni blir som gudar med kunskap om gott och ont (1 Mos 3:5), hade lögnens furste låtit dem förstå. Och de lyssnade på honom. De ville inte stå i skuld i Guds kärlek. De försökte av egen kraft finna den glädje de kallats till.

Men Gud var inte tillfreds med detta. Sedan tidernas begynnelse förutsåg han att människorna skulle miss­­bruka sin frihet och beslöt att bli en av oss genom förmedling av Kristi människoblivande- Ordets inkarnation (Treenighetens andra person)

Därför vände han sig till Satan, som hade frestat Adam och Eva, och förklarade för honom: Jag skall väcka fiendskap mellan dig och kvinnan, mellan din avkomma och hennes (1 Mos 3:15). Det är första förutsägelsen av frälsningen. Där kan man skönja gestalten av en kvinna, ättling till Eva, som blir Frälsarens moder och som med och i honom skall krossa den helvetiska ormens huvud. En strimma av hopp tändes för människan i samma ögonblick som vi syndade.

"De försökte av egen kraft uppnå den glädje de kallats till."

Så började uppfyllas de gudomliga ord, som skrivits långt innan Jungfru Maria kom till världen och som liturgin lägger på hennes läppar: Herren skapade mig som det första, som begynnelsen av sitt verk, för länge sedan. I evigheten formades jag, i begyn­nelsen, jordens ursprung. Det fanns ingen avgrund, när jag kom till, inga källor fyllda med vatten. Innan bergen fått sin grund, före kullarna blev jag till. När han ännu inte skapat land och fält eller mullen, som täcker jordklotet. (Ords 8:22-26)

Alltsedan dess är Frälsningen på väg. Sedan har profeterna undan för undan, inspirerade av den Helige Anden, avslöjat dragen av denna Adams dotter, som Gud – i förväntan på Frälsarens oändliga förtjänster – skulle bevara från arvsynden och all personlig synd och överhopa med nåd för att göra henne till en värdig Moder till det Inkarnerade Ordet.

"Hon har vunnit segern över en mäktig fiende, så att man mer än till någon annan kan rikta dessa ord till henne."

Hon Jungfrun skall bli havande och föda en son, och man skall ge honom namnet Immanuel. (Jes 7:14) Hon har förespåtts av Judith, hjältinnan av det hebreiska folket, som vunnit segern över en mäktig fiende, så att man mer än till någon annan kan rikta dessa ord till henne: Du är Jerusalems ära, du är Israels prydnad; du är vårt folks stolthet… Välsignad vare du i evighet av Herren, allhärskaren. (Judit 15:9-10).

J.A. Loarte