Jesusforskning igår och idag

Våra historiska kunskaper om Jesus från Nazaret har blivit alltmer solida. De bekräftar evangeliernas trovärdighet.

Katekesen om Jesus Kristus

På 1800-talet började Jesusforskningen med att använda den moderna historieforskningens metoder på de bibliska texterna. Sedan dess har mycket hänt. Från att till en början vara präglad av rationalistiska fördomar och därefter tills långt in på 1900-talet av en hyperkritisk metodik, visar den sig idag betydligt öppnare och mottagligare gentemot evangeliets texter.

Den principiella skepticismen från tidigare århundraden har i stor utsträckning övervunnits (se bidraget ” Vad vet vi om Jesus? ”) Ty mycket bättre än för bara några årtionden sen, känner man idag till epokens historiska och litterära omgivning, i vilken Jesus levde och i vilken evangelierna skrevs. Vi är mer förtrogna med den dåtida judiska litteraturen. Sålunda förfogar vi idag över kommentarer till bibliska texter, översättningar till arameiska, Qumran-texterna (handskriftfynd från trakten kring Döda Havet), rabbinsk litteratur osv. Med denna hjälp låter sig evangeliernas berättelser och bilden av Jesus och den tidens judendom illustreras, verifieras och förstås djupare.

Å andra sidan har vi genom tillgång till nya källor från den grekisk-romerska världen fått en grundligare insyn i det hellenistiska inflytandet på Gallileen, där Jesus levde. Idag är det klart, att denna region stod i kulturell kontakt med den grekiska världen.

Ytterligare källor är de så kallade apokryfiska skrifterna, som med stor sannolikhet skrevs efter de kanoniska evangelierna, och andra kristna och judiska texter från första århundradet. De kastar ljus på de traditioner, som de har sitt ursprung i, och har till följd att man bättre kan inordna evangeliernas utsagor i sin kontext.

Nya arkeologiska utgrävningar har inte minst berikat Jesus-forskningen. Av särskilt intresse är fynden i Galileen, vilka ger en mycket åskådlig bild av denna helleniserade trakt i Palestina under det första århundradet.

Parallellt med förbättringen av källmaterialet användes nya metoder och tillvägagångssätt, litterära, kanoniska och andra, när det gäller textinterpretation (exegetik) De bidrog till att övervinna de begränsningar och den stelhet, som den tidigare historiska metoden utgjorde.

Våra historiska kunskaper om Jesus från Nazaret har på detta sätt blivit alltmer solida. De bekräftar evangeliernas trovärdighet. Dessa ger den fördomsfrie historikern en samlad bild av gester, gärningar och ord, från vilka Jesu unika person och hans uppdrag härstammar.