”Hans förbön berikar hela Kyrkan”

Betydande personer i den katolska världen har uttryckt sin glädje över kungörelsen av Opus Deis grundares, den salige Josemarías, förestående helgonförklaring. Här följer några av de tidiga reaktionerna:

Guzmán Carriquiry Lecour, vicesekreterare för det påvliga lekmannarådet.

”Kungörelsen om den salige Josemarías förestående helgonförklaring fyller mig med stor tacksamhet. Han var en fader och en ledare för många människor i deras väg till helighet och apostolat. Han främjade outtröttligt det apostoliska ansvaret hos alla kristtroende, i synnerhet hos lekmännen, i alla miljöer och sysslor som är deras. Hans närvaro och hans förbön berikar hela Kyrkan och är en hjälp till att förnya överallt en fruktbar iver för helighet och apostolat, Gud till större ära och människorna till tjänst.”

Monsignore Domenico Sigalini, styrelseledamot för Italiens ”Katolska Aktionen”

”Den katolska läran har alltid förkunnat att heligheten är en Guds gåva till alla. En stor gåva är det likaså att någon lyckas få lekmännen att försöka göra heligheten till en vardagserfarenhet i sitt arbete, i sin yrkeskompetens, i sina sociala relationer, i den vardag som så många betraktar som ett stort lidande medan de längtar efter fritiden och förströelse. Detta betyder att den salige Josemaría faktiskt fångade in Guds drömmar för mänskligheten. Han förstod att Jesus har blivit människa, lidit, dött och uppstått från de döda för att göra det möjligt för varje man och varje kvinna att bli präst, kung och profet, dvs helig, just i sitt eget lekmannastånd. Lekmannaheligheten är ett daglig mål för Katolska Aktionen, som glatt och tacksamt öppnar sig för denna gåva av ett nytt helgon som Gud skänker sin Kyrka, för att fördjupa sig i denna kallelse och dela den med alla.”

Carla Cotignoli, från Focolare-rörelsen

”Vi delar Opus Deis stora glädje åt helgonförklaringen av Monsignore Escrivá de Balaguer. Som påven ofta har sagt är alla karismer ’en Guds gåva och ett hoppets tecken för Kyrkan’. Opus Deis grundares karisma, att söka heligheten i det vardagliga livet, i arbetet, blir nu ännu mera hela Kyrkans arv.

Denna sköna och ytterst aktuella gåva från den Helige Ande lyser ännu klarare i denna början på det nya århundradet, då påven i sin skrivelse Novo Millennio Ineunte betonar med kraft behovet att uppnå ’en hög grad av vardagligt kristet liv’, heligheten. Med denna gåva, tillsammans med de övriga karismer som den Helige Ande har frambringat i vår tid, kan lekmännen bidra på ett effektivt sätt till en förnyelse i arbetets, politikens, ekonomins, konstens och kommunikationens värld, och därigenom återge de olika sociala miljöer deras livskraft.”

Giancarlo Cesana, från Communione e Liberazione

” ’Allt arbete är ett tillfälle till att bli helig’. I denna mening av den salige Josemaría Escrivá, som är samtidigt ett påstående och en inbjudan, känner jag kristendomens dragningskraft och styrka, en erfaren verklighet som förvandlar, och ger mening åt, varje livsomständighet, även de mest vardagliga och banala”.

Brian Kolodiejchuck, M.C., postulator för helgonförklaringsprocessen av Moder Teresa av Kalkutta.

”Det är häpnadsväckande att konstatera hur olika är inte karismerna och karaktären hos Kyrkans helgon. Ibland verkar de t.o.m. vara varandras motsatser, men en gång man känner till på djupet varje helgons liv och anda upptäcker man den gemensamma nämnaren som förenar dem, nämligen: att återspegla Kristi liv, han som är helighetens upphovsman.

Så förhåller det sig också med två av de stora namn i 1900-talets Kyrka: den salige Josemaría och Moder Teresa. Bland dessa gemensamma drag kan jag inte låta bli att nämna deras stora kärlek till Kyrkan, till påven och till botens sakrament. Likaså deras orubbliga tro på bönens värde som utgångspunkt för varje apostolisk verksamhet, samt många andra gemensamma drag, såsom deras förmåga att sätta igång med ambitiösa initiativ i andras tjänst.

Jag vill här fokusera en aspekt som är särskilt kännetecknande för Moder Teresas karisma: hennes kärlek till de fattiga, de sjuka, de döende, ja, de högst nödlidande. Moder Teresa såg själva Kristus i dem. Även i den salige Josemarías liv ser vi ett stort engagemang för att hjälpa Kristus, närvarande i de nödlidande (...), ett stort socialt engagemang för att förbättra alla människors villkor (...). De fattiga, de sjuka, de obotligt sjuka var vapnen för hans strid för att igångsätta Opus Dei. Tron, som ledde dem till att upptäcka Kristus i varje människa, var grundvalen för såväl den salige Josemarías som Moder Teresas engagemang.”