Frågor och svar om den ordinarie generalkongressen (2025)

Här följer några frågor och svar som Opus Deis informationskontor har sammanställt i samband med den 10:e ordinarie generalkongressen som hålls den 23 april-5 maj 2025.

2025-04-15

Frågor och svar kring den ordinarie generalkongressen 2025

Om den ordinarie generalkongressen

Vad är den ordinarie generalkongressen och när hölls de föregående?

Enligt Opus Deis stadgar är de ordinarie generalkongresserna sammankomster som hålls vart åttonde år för att göra en utvärdering av det arbete som har utförts och för att ange vissa riktlinjer för medlemmarnas evangeliserande verksamhet – både präster och lekmän (kvinnor och män, gifta och ogifta). Vid dessa tillfällen förnyas också posterna i Generalrådet och Centralrådet.

Den senaste ordinarie generalkongressen (den nionde) hölls i anslutning till den valkongress som ägde rum i januari 2017. Då, efter prelaten msgr. Javier Echevarrías bortgång, valdes msgr. Fernando Ocáriz, som därefter utnämndes till prelat för Opus Dei av påve Franciskus. Den 14 februari 2017 offentliggjorde msgr Ocáriz ett brev med de viktigaste slutsatserna från kongressen. Den föregående generalkongressen (den åttonde) ägde rum i april 2010.

Vilka teman kommer att tas upp vid den allmänna generalkongressen 2025?

Prelaten för Opus Dei har förklarat (meddelandet 25 januari) att de två huvudsakliga temana kommer att vara: att fördjupa sig i förslaget till ändringar av stadgarna som begärts av den Heliga Stolen, samt att studera slutsatserna från de regionmöten som under det gångna året har ägt rum i alla verkets territoriella distrikt.

Hur genomförs kongressen?

Kongressen genomförs i två sessioner, en för män och en för kvinnor, med liknande program. I den första delen informerar prelaten deltagarna om den apostoliska och formativa verksamheten sedan den senaste generalkongressen samt om hur riktlinjerna i det ovan nämnda brevet från februari 2017 har tillämpats. Särskilt kommer man att redogöra för hur arbetet med att revidera Opus Deis stadgar fortskrider. Dessa kommer senare att överlämnas till Heliga Stolen för godkännande.

Kongressens andra del ägnas åt att studera slutsatser och förslag från de regionmöten som under 2024 har ägt rum i alla verkets territoriella distrikt. Därefter utarbetas ett slutsdokument som successivt ska godkännas genom omröstning bland kongressdeltagarna.

Dessutom sker i respektive session översyn (utnämning eller förnyelse) av alla poster i Opus Deis Generalråd och Centralråd, efter förslag till kongressen från prelaten. När kongressen avslutats genomför prelaten tillsammans med verkets centrala organ en översyn av samtliga ledningsuppdrag på regional nivå.

Vilka sammankallas till kongressen?

Alla kongressledamöter, män och kvinnor, som utsetts i enlighet med stadgarna (nr 130 § 2 och 133 § 3), kallas. För att bli kongressledamot måste man vara minst 32 år gammal och ha varit definitivt inkorporerad i prelaturen i minst 9 år. De utses av prelaten bland medlemmarna i de länder där Verket utövar sitt apostolat, med omröstning från de centrala ledningsorganen (Generalrådet för män, Centralrådet för kvinnor) och med beaktande av yttrandet från ursprungs område. Alla kongressledamöter är numerarie medlemmar, och en stor majoritet av dem har utfört eller utför för närvarande regeringsarbete inom Prelaturen i de olika regionerna. Detta gör det lättare för dem att sätta sig in i de apostoliska utmaningarna på de platser där de bor och arbetar. Andra medlemmar av prelaturens medlemmar kan också sammankallas av prelaten som experter, med yttrande rätt men utan rösträtt (n. 130, § 4). Det finns 279 deltagare, 127 kvinnor (45,5%)) och 152 män (54,5%). De kommer från de fem världsdelarna: Afrika (6,8%), Amerika (37,3%), Asien (5,7%), Europa (48,7%) och Oceanien (1,4%). Denna andel motsvarar det totala antalet medlemmar av Opus Dei som bor i respektive världsdel. Nittiofem präster kommer att delta, vilket motsvarar 34% av kongressdeltagarna. Vid valkongresser väljs prelaten bland kongressens präster. 10När det gäller åldersspannet är den yngsta kongressledamoten 37 år och den äldsta 91 år.

Om regionmöten

Ett av kongressens teman rör regionmöten: Vad är dessa möten?

Ett regionmöte, även kallat arbetsvecka, är ett verktyg som föreskrivs i Opus Deis stadgar (nr 162-170) för att man i varje distrikt ska kunna studera de mest relevanta ämnena för medlemmarnas utbildning och apostoliska uppdrag, och göra en utvärdering av den tid som har gått sedan det föregående mötet (nr 162). Regionmötet äger rum vart tionde år och sammankallas av regionalvikarien på uppdrag av prelaten (n. 164). Det är ett rådgivande instrument, som gör det möjligt att samla in reflektioner och synpunkter från alla medlemmar i Verket om hur det apostoliska arbetet ska främjas i varje land och i varje historiskt ögonblick.

Den inledande fasen, i vilken ett brett deltagande uppmuntras, består av insamlandet av erfarenheter, förslag, propositioner, etc., från prelaturens medlemmar, medarbetare och vänner, på det föreslagna temat (n. 167).

Efter den inledande fasen, som måste pågå i minst två månader, inleds en fas av sammanställning och syntes av alla förslag som kommit in, tillsammans med förslag från dem som deltar i den avslutande fasen. Sammanställningen används i det arbetsdokument som utgör grunden för det avslutande mötet (n. 168).

Efter minst en månad inleds den avslutande fasen, med ett fysiskt möte med de sammankallade (n. 166) under ledning av prelaten eller hans delegat (n. 165).

Regionmötets slutsatser skickas till prelaten (n. 169); efter hans godkännande utgör de underlag för distriktens ordinarie styrning och är av stor betydelse för förberedelserna av de ordinarie generalkongresserna, som äger rum vart åttonde år för att utreda tillståndet i prelaturen och för att föreslå styrningsåtgärder (n. 133).

När började man med regionmöten?

En beskrivning av hur det började finns i artikeln "Las semanas de trabajo en los años fundacionales" som publicerades i tidskriften Studia et Documenta från Instituto Histórico San Josemaría.

Den helige Josemaría sammankallade det första regionmötet 1943, i Madrid och 16 personer deltog. Det första regionmötet för kvinnor ägde rum 1948. Sedan dess har de hållits med en viss regelbundenhet i varje distrikt.

Hur deltar man?

Redan från början förstod den helige Josemaría vikten av allas deltagande, och detta uttrycks i paragraf 167 i stadgarna. Varje region kommer att meddela hur deltagandet ska gå till och vilken metodik som ska användas vid varje givet tillfälle. Det kommer att finnas samtal, utbildningsaktiviteter, gruppmöten etc., så att alla ska ha möjlighet att delta.

Hade de regionala församlingarna 2024 ett tematiskt fokus?

De regionmöten som hölls 2024 hade titeln ”På väg mot Verkets hundraårsjubileum”. Syftet var att uppmuntra till reflektion bland Opus Deis medlemmar, medarbetare och vänner om evangelisationsprojekten för de kommande åren, om hur man kan bidra till att möta dagens utmaningar i Opus Deis anda och hur man kan fira hundraårsjubileet på varje plats (från 2028 och framåt). Deltagarnas bidrag gjordes med utgångspunkt i dokumentet ”På väg mot Verkets hundraårsjubileum. Fördjupa karisman och förnya vår önskan att tjäna Gud, kyrkan och samhället”.

Hur genomfördes de regionala församlingarna 2024?

Totalt skickade omkring 55 000 personer från 70 länder in förslag. Dessutom organiserades cirka tre tusen arbetsgrupper kring olika teman relaterade till hur man lever budskapet från Opus Dei, samt kring utmaningar och sätt att främja det apostoliska arbetet. De tre frågor som varit mest närvarande i dessa samtal har varit familjen, arbetet och utbildning för uppdraget. Man har också reflekterat över många andra aktuella ämnen: från de brådskande sociala behoven i varje land och de främsta evangeliserande utmaningarna för Kyrkan, till de delar av Opus Deis budskap som skulle kunna fördjupas ytterligare.

Bland annat har deltagarna ansett att de främsta bidragen från den utbildning som Opus Dei erbjuder är: att underlätta mötet med Kristus i vardagen, den andliga vägledningen och grund och teologisk undervisning om det kristna budskapet – just för att kunna genomsyra världen inifrån. Allt detta material kommer att ligga till grund för studierna och förslagen vid årets ordinarie generalkongress 2025. Mer information här.

Om Opus Deis stadgar

Varför har Heliga stolen begärt en anpassning av stadgarna?

Revideringen av Opus Deis stadgar sker inom ramen för en bredare reform av Vatikanens kuria. År 2022 utfärdade påven Franciskus den apostoliska konstitutionen Praedicate Evangelium, som reformerade den Romerska kurian och betonade dess missionerande uppdrag. Som en del av denna reform omorganiserades rollen för vissa dikasterier; bland annat övertog Dikasteriet för prässter ansvaret för personalprelaturerna.

Några månader senare utfärdade påven Franciskus motu proprio Ad charisma tuendum, och 2023 ytterligare ett motu proprio »Om ändringen av kanon 295–296 rörande de personliga prelaturerna«. Dessa två motu proprio innebär att stadgarna behöver anpassas till deras bestämmelser. I Ad charisma tuendum fastslås att »Opus Deis egna stadgar ska anpassas på lämpligt sätt, på förslag från själva prelaturen, för att sedan godkännas av de behöriga organen vid den Apostoliska Stolen.«

Vem är behörig att ändra Opus Deis stadgar?

Heliga stolen är ansvarig för både ändringar av stadgarna och införandet av nya föreskrifter som kan göras på begäran av Opus Deis generalkongress. (jfr Stadgarna, n. 181). När initiativet kommer från prelaturen, för att garantera den juridiska säkerheten om nödvändigheten av dessa ändringar, föreskrivs i stadgarna att de skall föreslås och ratificeras under tre generalkongresser (nr 181, § 3). Eftersom i detta fall är det Heliga stolen själv som begär att förslag till ändringar ska läggas fram, är det inte nödvändigt att följa detta förfarande och förslagen kan läggas fram efter en extraordinär kongress.

Vilken är kongressens roll när det gäller stadgarna?

Den Heliga Stolen har, genom Dikasteriet för klerus, funnit det lämpligt att det ordinarie generalkongress som föreskrivs i Opus Deis stadgar – och som äger rum under arbetet med att anpassa dessa – ges möjlighet att utvärdera texten innan den överlämnas till den Heliga Stolen för godkännande. Generalkongressens roll är därför i huvudsak rådgivande.

Vilket förfarande har följts för anpassningen av stadgarna och vilka är de nästa stegen?

Förfarandet har haft två etapper. Under den första, år 2023, genomfördes en allmän konsultation med alla medlemmar i Opus Dei om möjliga justeringar av stadgarna i ljuset av Ad charisma tuendum. Med utgångspunkt i dessa förslag togs ett utkast fram som sedan behandlades vid det extra generalkongress som biskop Fernando Ocáriz sammankallade i april 2023.

Efter att ett andra motu proprio publicerades i augusti 2023 ("Om ändringen av kanon 295–296 rörande personalprelaturer"), inleddes en andra etapp. Arbetet bestod i att två expertgrupper bildades: en från dikasteriet för klerus och en från Opus Deis personalprelatur. Arbetet bedrevs med två grundprinciper: för det första, en förtroendefull lydnad gentemot den kyrkliga auktoriteten, och för det andra, att värna om Opus Deis karisma, så som påven Franciskus uttryckte i inledningen till Ad charisma tuendum.

Efter en serie gemensamma studiemöten och arbetsmöten lämnade prelaturen in ett förslag till stadgar med relevanta ändringar. Efter vidare synpunkter från dikasteriet kommer en slutlig version att färdigställas. Denna kommer efter den nämnda generalkongressen åter att lämnas in till den Heliga Stolen. Det är sannolikt att den Helige Fadern därefter kommer att godkänna stadgarna.

Kommer det att ges någon information om stadgarna efter kongressen?

När stadgarna har blivit godkända av den Heliga Stolen kommer den ändrade texten och utförlig information att göras tillgänglig på prelaturens webbplats. Som förståeligt är kan prelaturen inte ge några detaljer innan stadgarna har blivit godkända av påven, som är den behöriga lagstiftaren. Därför är det inte planerat att Opus Dei offentligt kommunicerar det slutgiltiga förslaget till ändringar av stadgarna, utan detta lämnas direkt i den Heliga Stolens händer.

Vilken betydelse har den juridiska aspekten för institutionens livskraft?

Den juridiska utformningen är viktig i varje kyrklig institution. Opus Dei kan betraktas både ur ett juridiskt och ett karismatiskt perspektiv. En av rättsordningens uppgifter är att värna om karismat och att skapa de bästa förutsättningarna för att det ska bära frukt till gagn för hela Kyrkan, genom att bidra till evangelisationen med karismats egna särdrag.

Vissa menar att den nya regleringen för personalprelaturer innebär en minskad betydelse för Opus Dei. Stämmer det?

Påven Franciskus fick själv denna fråga i en bokintervju och svarade: ”Jag håller inte med. Det är en typiskt världslig tolkning, främmande för den religiösa dimensionen. För det första är inte Opus Dei — som fortsatt är en personalprelatur — den enda som har berörts av en omorganisation under mitt pontifikat. Jag tänker till exempel på Communione e Liberazione, Sant’Egidio-gemenskapen och Focolare-rörelsen. Opus Dei rapporterade tidigare till Biskopskongregationen, men gör det nu till dikasteriet för klerus, vilket är det rätta för personalprelaturer. Det innebär bland annat att verksamhetsrapporten ska lämnas årligen i stället för vart femte år. När det gäller att den som står i spetsen för prelaturen inte längre utnämns till biskop, så är syftet med detta — som dekretet tydligt säger — att stärka en form av styre som bygger inte främst på hierarkisk auktoritet, utan på karismat. I Opus Deis fall innebär detta att söka helighet genom arbete, familjeliv och samhällsengagemang.” (El pastor, Sergio Rubin och Francesca Ambrogetti, Ediciones B, mars 2023)

Hur kan de eventuella ändringarna av stadgarna påverka medlemmarnas vardag?

Det kommer vi att kunna förstå först när den Heliga Stolen har fastställt den uppdaterade versionen av stadgarna. Men i det dagliga livet handlar det i grunden om att skydda de grundläggande dragen i Opus Deis karisma.

Det motu proprio som efterfrågar dessa ändringar är samtidigt en inbjudan att bli mer medveten om karismans kraft i Kyrkans uppdrag. Som påven själv uttrycker det: ”I enlighet med den gåva från Anden som helige Josemaría Escrivá de Balaguer mottog, fullgör Opus Deis personalprelatur, under ledning av dess prelat, uppgiften att sprida den universella kallelsen till helighet i världen, genom helgandet av arbete och av familje- och samhällsplikter.

Eftersom det är påven själv som påminner om detta ansvar, kommer Opus Deis medlemmar att känna sig manade att fördjupa sig ytterligare i denna karisma och att urskilja, under den Helige Andes ljus, hur den kan levas i vår tids nya omständigheter.

Övriga frågor och svar

Om motu proprio Ad charisma tuendum (Läs här)
Om motu proprio om personalprelaturer (Läs här)

Ordinarie kongress

Printed | Dokument automatiskt skapad från https://opusdei.org/sv-se/article/fragor-svar-10-ordinarie-generalkongress/ (2025-04-23)