Frågor och svar om undret

Vilken sjukdom led Dr. Nevado av och vilka är dess symptom?

Dr. Nevado led av kronisk strålningsdermatit. De specialister som konsulterats och den medicinska litteraturen som finns till hands rörande denna sjukdom, beskriver dess olika faser beroende på vilken utvecklingsgrad den har nått. I den första fasen har den följande symptom: huden på ovansidan av fingrarna blir torrare och mer glänsande, håret börjar lossna och naglarna blir mer ömtåliga samt får längsgående ränder. Det åtföljs också av känselstörningar och överkänslighet för värmestimuli.

Hur utvecklar sig strålningsdermatiten?

När sjukdomen utvecklar sig, blir huden helt bar, torr och tunn på grund av att överhuden förtvinar, och den blir lätt skadad av minsta påfrestning. Den blir vit samt får områden med hyperpigmentering och små organiserade hematom (kolfläckar). Överhuden får områden med fjällning och sprickor.

I följande fas av strålningsdermatiten ser man skador av proliferativ karaktär, såsom vårtor och sår, som successivt förvärras trots att patienten redan upphört att använda strålning utan skydd. Under utvecklingens gång uppstår hyperkeratotiska plack och hornbildningar som smärtar mycket, på sidorna av fingrarna och på fingertopparna. Händernas funktion reduceras. Huden får atrofiska (förtvinade) områden och bindvävsomvandling. Den kroniska strålningsdermatiten orsakar ofta smärtor.

I cancerstadiet av kronisk strålningsdermatit uppstår cancertransformation som utgår från sår eller hornbildningar. Under denna fas finns det risk för att cancern sprider sig till andra organ (metastasering).

Utvecklingen av Dr. Nevados strålningsdermatit hade just kommit till det stadium där det uppstår cancersår på händerna.

Är kronisk strålningsdermatit möjlig att bota?

Nej. Det finns ingen behandling för denna sjukdom. Man kan inte använda annat än palliativa medel för att lindra de olika symptomen. När skadorna förvärras allvarligt, kan man ta till kirurgisk behandling av den strålningsdermatit som är under utveckling eller som redan blivit till cancer, och därefter genom rekonstruktiv plastikkirurgi reparera skadan (hudtransplantat), och om skadorna når en djupare nivå, finns det ingen annan lösning än att amputera de kroppsdelar som är påverkade av sjukdomen.

Kan man betrakta den som en allvarlig sjukdom?

Ja, det rör sig om en allvarlig sjukdom genom att den är fortskridande, genom dess invalidiserande effekt på de sjuka områdena, och genom risken - som är mycket stor när det uppstår cancerområden - att utvecklas till en generaliserad cancerväxt.

Kan man, i Dr. Nevados fall, tala om ett fullständigt tillfrisknande?

Ja, utan tvekan. Hudens utseende är i det närmaste normal. De enda tecknen som finns kvar kan man betrakta som kvarstående ärrbildningar efter en botad sjukdom. Dessutom har de kroppsdelar som var sjuka, återfått sin rörlighet, funktion och känsel, som tidigare var förlorade.

Finns det inte en risk att sjukdomen kommer tillbaka?

Denna sjukdom följer, i sin naturliga utveckling, alltid en degenerativ riktning, men sedan Dr. Nevado botades har den istället utvecklats till ett helt normalt tillstånd. Han började operera på nytt några veckor efter tillfrisknandet, i januari 1993, och från det ögonblicket har han inte fått sjukdomen tillbaka, vilket kan betraktas som ett varaktigt tillfrisknande.

Finns det någon inverkan av psyket på tillfrisknandet från kronisk strålningsdermatit?

Nej. Denna sjukdoms natur har ingen psykisk orsak; det rör sig om skador som kommer av fysiska påfrestningar - att man kontinuerligt utsätts för joniserande strålning - som man kan se utifrån vart och ett av utvecklingsstadierna.

Hade Dr. Nevado cancer?

Slutsatserna från läkarkonsultationen formulerar diagnosen för den sjukdom som Dr. Nevado led av på följande sätt: ”Cancerbildning av kronisk strålningsdermatit i sitt tredje stadium, i obotlig fas”. Även om man inte tog någon biopsi av skadorna, har konsulterna bedömt att denna diagnos var helt korrekt p g a den enhälliga bedömning av de hudspecialister som hade undersökt Dr. Nevados händer, samt sjukdomens utveckling. Att det fanns en cancerbildning bekräftar att strålningsdermatiten hade nått sitt tredje stadium, och att prognosen därför otvivelaktigt var allvarligare, genom att den i längden skulle leda till att patienten avled.

Vem meddelade diagnosen till Dr Nevado?

Diagnosen var, för honom själv, mer än uppenbar från och med de första symptomen. Ingen kunde bättre än han själv - en ortopedkirurg - känna till sjukdomshistorien. Å andra sidan hade andra läkarkollegor, som var dermatologiprofessorer, formulerat en otvivelaktig diagnos: kronisk strålningsdermatit. Av denna anledning gjorde man ingen biopsi: det fanns ingen tvekan om sjukdomens art, orsak eller fortskridande karaktär. Dr. Nevado, liksom alla läkare av hans generation, kände till andra specialister som hade avlidit av cancerspridning - till lymfkörtlar i armhålorna, lunga och lever - med ursprung i kronisk strålningsdermatit.

Kronisk strålningsdermatit är en vanlig sjukdom - mycket känd och med en helt karakteristisk klinisk bild - bland kirurger som använder röntgenstrålar för att reducera frakturer. Dr. Nevado hade använt röntgen dagligen under en stor del av sin yrkesbana. Vissheten om diagnosen och dess obotliga karaktär var så klara att varken han själv eller arbetskamraterna som han konsulterade ansåg det vara nödvändigt att ta några andra prover. Eftersom cancerutvecklingen hos åtminstone en av skadorna var uppenbar, rekommenderade hudspecialisten honom att kirurgiskt bortoperera den. Kort därefter skedde istället det mirakulösa tillfrisknandet.

Är Dr. Nevado med i Opus Dei?

Nej, varken han eller någon i hans släkt.

Deltog någon läkare från Opus Dei i läkarkonsultationen den 10 juli 1997?

I läkargruppen som Kongregationen för Helgonförklaringar sammansatte den 10 juli 1997 med syftet att undersöka om detta tillfrisknande var av vetenskapligt oförklarlig art, deltog varken någon läkare som var medlem i Opus Dei eller andra personer som tillhörde Prelaturen.

Har det funnits fler under? Varför har man just valt detta för att följa helgonförklaringsprocessen?

I Postulationen tog man emot nyheter om andra förmodade tillfrisknanden. Det håller just på att publiceras en bok som berättar om nitton utomordentliga tillfrisknanden som tillskrivs den salige Josemaría Escrivás förbön. Man presenterade trettio berättelser om oförklarliga tillfrisknanden som hade ägt rum i Australien, Österrike, Brasilien, Chile, Ecuador, Spanien, USA, Filippinerna, Honduras, Italien, Peru, Puerto Rico och Venezuela för Kongregationen för Helgonförklaringar. Alla erbjöd tillräckliga bevis för att börja en process, ty de kungjordes av specialistläkare vara vetenskapligt oförklarliga. Ett val innebär alltid att man lämnar andra möjligheter åt sidan, inte för att de skulle vara sämre alternativ: det var tidsfrågan som avgjorde.