Inte alla lagar har skrivits ner och finns att läsa i böcker med gulnande blad, ej heller utrycker de sig alltid i artiklar som vi kan läsa i strafflagen eller i BOE (Boletín Oficial del Estado). Den lag som vi oftast använder oss av, den mest demokratiska av alla, heter ”naturrätten”.
På så sätt förklarar det professorn i etik vid Navarra-universitetet, Ana Marta González. Det är hon som är organisatören bakom den XLIV:e filosofiska sammankomsten, som är en internationell kongress som äger rum från den 27 till den 29 mars under rubriken ”Naturrätten”.
"Naturrätten står inte upptagen i någon lagbok, även om den har inspirerar till många lagar och gett upphov till mycken lagstiftning. Den är snarare en slags moralisk egenskap som bygger på grundläggande moralisk intuition och ur dem kommer vi att dra slutsatser till hjälp för hur vi skall handla i livet. Ibland är våra slutsatser riktiga, ibland träffar vi inte rätt”, förklarar hon.
"Under historiens lopp har övertygelsen att det sunda förnuftet kan ge oss material till etik och lagväsen uttrycktes på olika sätt. Idag går allt detta in under ett enda namn: vi kallar det för ”de mänskliga rättigheterna”.
"Både hänvisningen till en naturrätt och hänvisningen till de mänskliga rättigheterna”, fortsätter professor González, ”bygger på en grundläggande tanke: att det finns moraliska bedömningsgrunder som går före de samhälleliga besluten. De föregår till och med våra olika trosriktningar och olikheterna vad gäller kultur, nation och politiskt parti.
"Om vi talar om naturrätten så talar vi om grundläggande moraliska värden som inte beror på någon politisk eller kyrklig myndighet, eftersom den föregår båda dessa institutioner. Man skulle kunna säga att vi bär på naturrätten av den enkla anledningen att vi är människor. Just därför är naturrätten något demokratiskt, den är mera demokratisk än själva det demokratiska styrelsesättet och den utgör grunden för en äkta dialog mellan civilisationerna.”
Under öppningsakten talade rektorn Ángel José Gómez Montoro sig varm för att ”söka efter riktlinjer för dialog och samförstånd som gör det möjligt för oss att fördjupa våra gemensamma värden och diskutera hur vi skall kunna leda våra pluralistiska samhällen till förnyelse”.
Mötet omfattar forskare från USA, Storbritannien, Italien, Ryssland, Tyskland, Argentina, Chile, Mexiko och Ungern. I mötet deltar bland andra Richard Hassing från The Catholic University of America; Robert Spaemann från Münchner Universität; Knud Haakonsen, från University of Sussex, David Oberderg från the University of Reading samt Rusell Hittinger, från the University of Tulsa i USA.
Mer än 80 meddelanden från 35 universitet kommer att framföras. Bland annat föreslås att man skall undersöka om man i teorin och praktiken kan använda sig av denna lag som en moralisk och politisk bedömningsgrund.