“Keitele, Viitasaari, Babel” – dessa tre ord är ett bra sammandrag av det som försiggick i somras i det ekologiska lägret som organiserades av klubbarna Alfa i Tallin och Kuunarikerho i Helsingfors. Det mest kända av dessa ord, Babel, hänvisar till den ledsamma språkliga konflikten som det berättas om i Bibeln. Keitele är med sina 550 km2 en av de tusentals sjöar med kristallklart vatten som finns i Finland.

Viitasaari, slutligen, är ett bostadsområde omgivet av skogar, vars skönhet endast störs av några myggor som är ytterst vänskapligt sinnade mot sommargästerna. Det var just här som sommarlägret ägde rum.

Ett av de mest utmärkande dragen för lägret var språkförbistringen: det var ett Babel i miniatyr som gjorde att engelskan fick bli lingua franca. Bland de 30 deltagarna fanns Alex, en rysk pojke på 11 år, som bor i Tallinn och har en särskild svaghet för språk. Siim och Herki, två unga på 14 år, ansträngde sig att tala ryska, men fann inte alltid de eleganta uttrycken. Alex, som har gått en kurs i spanska i Estland, kunde praktisera språket i lägret, eftersom där fanns två spanjorer som bor i norra Finland.

Bland de många idrottsgrenar som man ägnade sig åt var fotbollen nog den som hade flest anhängare, i några fall riktiga fotbollsfans. Så var fallet med Jaan, Karl, Markus, Sander y Lauri, som betalade anmälningsavgiften för lägret tre månader i förväg när de fick veta att man skulle spela fotboll varje dag i Viitasaari. Bland andra lekar kan nämnas sjöslag i kanot och lekar på natten i den täta skogen som omgav platsen och som bestod av björk, tall och gran.

Under de sex dagar som lägret varade kunde lägerdeltagarna beundra den vackra naturen i Fifnland och göra flera guidade utflykter till nationalparkerna i omgivningen. Den sista dagen besökte man t.ex. Pyhä-Häkki:s nationalpark som är en skogs- och kärrtrakt som har uråldriga träd: bland annat en imponerande tall som är mer än 500 år gammal. Liksom överallt i Finland finner man alltid väl markerade stigar och vägar.

Alla dagar efter frukost höll någon av ledarna en liten kurs i form av samtal i olika ämnen men som alla med utgångspunkt i praktiska exempel berörde de mänskliga dygderna, frikostighet, lojalitet, själsstyrka, ärlighet, etc. Man pratade om hur nödvändigt det var att utöva dessa dygder för att bli lycklig och för att utveckla sin personlighet på ett harmoniskt sätt. En predikan som hölls av en präst i slutet av eftermiddagen avslutade tiden som var avsatt för undervisning.