Den saliga jungfru Marias födelse

Som den helige Josemaría sade, när vi firar marianska högtider, och under flera tillfällen under vardagen tänker vi kristna många gånger på den heliga Jungfrun. Om vi tar vara på dessa ögonblick, om vi tänker på hur vår moder skulle ha handlat i de uppgifter som vi har att utföra, kommer vi undan för undan att lära oss, och vi kommer till slut att likna henne, som barn liknar sina mödrar.

Opus Dei - Den saliga jungfru Marias födelse

Herre, låt din kyrka jubla

och särskilt denna dag, då jungfru Maria föddes,

den dag som var frälsningens gryning

och som skänkte hela världen hoppet åter.

(Ur den saliga jungfru Marias födelsedags mässa)

Vår moder är en modell för hur man skall besvara nåden, och då vi betraktar hennes liv, kommer Herren att ge oss ljus så att vi kan gudomliggöra vårt dagliga liv. Under året, då vi firar marianska högtider, och under flera tillfällen under vardagen tänker vi kristna många gånger på den heliga Jungfrun. Om vi tar vara på dessa ögonblick, om vi tänker på hur vår moder skulle ha handlat i de uppgifter som vi har att utföra, kommer vi undan för undan att lära oss, och vi kommer till slut att likna henne, som barn liknar sina mödrar.

När Kristus går förbi, nr. 173

Den heliga Jungfru Maria, Guds Moder, väckte inte uppmärksamhet, utan levde i sin by som vilken annan kvinna som helst. -Lär dig av henne att leva ”naturligt”.

Vägen, nr. 499

Först och främst skall vi ta efter hennes kärlek. Kärleken till nästan är inte enbart en fråga om känslor: den bör uttryckas i ord, men framför allt i handlingar

Vilket stort värde ödmjukheten har! Quia respexit humilitatem ... I Sakarias hus talar vår Moder i sin jubelsång inte om sin tro, kärlek eller obefläckade renhet: ”Han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna. Från denna stund skall alla släkten prisa mig salig.”

Vägen, nr. 598

Den vackraste

Teologerna har ofta formulerat ett (...) argument, avsett att på något sätt omfatta innebörden av all denna nåd som Maria har iklätts och som kulminerar med upptagningen i himlen. De säger: Det var passande, Gud kunde göra det, därför gjorde han det också.6 Det är den tydligaste förklaringen till varför Herren beviljade sin moder, från det första ögonblicket av hennes obefläckade avlelse, alla hennes privilegier. Hon var fri från Satans makt, hon är vacker – tota pulchra! – fläckfri, ren till själ och kropp.

När kristus går förbi, nr. 171

Inför Guds ödmjukhet visar Maria att hon är som heligt omvandlad i sitt rena hjärta: Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas Guds son. Jungfru Marias ödmjukhet är en konsekvens av denna omätbara avgrund av nåd som tar form genom att den heliga Treenighetens andra Person inkarneras i sin alltid obefläckade moders liv.

Guds vänner, nr. 96

Älska vår Fru. Gör du det, kommer hon att förmedla rikliga nådegåvor så att du klarar dig i din dagliga kamp. - Och den onde kommer inte att ha någon nytta av all den gemenhet som stiger upp, som kokar inom dig och försöker att i sin väldoftande ruttenhet dränka de stora ideal, de underbara bud, som Kristus själv har lagt i ditt hjärta.

Serviam! (Jag vill tjäna. Ö.a.)

Vägen, nr. 493

Du kommer att bli fri. Om du är uthållig, kommer du att ”ta dig upp”.

Vägen, nr. 991

Fasta beslut

Först och främst skall vi ta efter hennes kärlek. Kärleken till nästan är inte enbart en fråga om känslor: den bör uttryckas i ord, men framför allt i handlingar. Den heliga Jungfrun sade inte enbart fiat, utan omsatte i varje stund detta fasta och oåterkalleliga beslut i handling. Så skall även vi göra. När vi sporras av kärlek till Gud och erfar vad han vill, bör vi anstränga oss för att vara trogna, lojala och att vara det på ett handlingskraftigt sätt: för inte alla som säger ”Herre, herre” till mig skall komma in i himmelriket, utan bara de som gör min himmelske Faders vilja.

När Kristus går förbi, nr. 173

Moder, moder! Med ditt ord - fiat* - har du gjort oss till Guds bröder och till hans härlighets arvingar. Välsignad vare du!

* Må det ske. Ö.a.

Vägen, nr. 512

Ännu ett fall, och ett rejält sådant! ... Förtvivla? Nej, ödmjuka dig och åkalla genom Maria, din Moder, Jesu barmhärtiga kärlek. Ett miserere* och upplyft ditt hjärta! Och börja om igen.

* Förbarma dig, (Herre)!

Vägen, nr. 711

Då alla andra flyr

Det var en eloge av hans moder, av hennes fiat, av det uppriktiga, hängivna må det ske som uppfylldes till sina yttersta konsekvenser, som inte tog sig uttryck i spektakulära gester utan i vardagens gömda och tysta offer.

När Kristus går förbi, nr. 172

Är det inte underbart? Den heliga Maria, en läromästarinna för hela vårt handlande, lär oss nu att det inte är förnedrande att tjäna Gud, att man därigenom inte underkuvar sitt samvete: hon påverkar oss i vårt innersta så att vi upptäcker Guds barns frihet.

Maria närvarar vid sin Sons barndoms mysterier, som är normala mysterier, om man nu kan säga så: vid de stora miraklen och folkmassans hyllningar drar hon sig undan. I Jerusalem, då Kristus – ridande på en ungåsna – hyllas som konung är Maria inte där. Men hon framträder åter vid korset, då alla andra flyr. Detta sätt att handla visar – utan att vara utstuderat – på hennes storhet, på hennes själs djup och helighet.

Om vi försöker lära oss genom att följa hennes exempel i att lyda Gud, kommer vi att kunna lära oss att tjäna finkänsligt och samtidigt uppträda värdigt. I Maria finns inte ett spår av de oförståndiga jungfrurnas attityd, vilka lyder, men enfaldigt. Vår Fru lyssnar uppmärksamt på vad Gud begär, reflekterar över det hon inte förstår, frågar vad hon inte vet. Sedan hänger hon sig helt åt att göra Guds vilja: Se jag är Herrens tjänarinna, må det ske med mig som du har sagt. Är det inte underbart? Den heliga Maria, en läromästarinna för hela vårt handlande, lär oss nu att det inte är förnedrande att tjäna Gud, att man därigenom inte underkuvar sitt samvete: hon påverkar oss i vårt innersta så att vi upptäcker Guds barns frihet.

När Kristus går förbi, nr. 173