De fattiga - sade den där vännen till oss - är min bästa andliga läsning och det huvudsakliga föremålet för mina böner. Det gör mig ont om dem och det gör mig ont om Kristus som är i dem. Och eftersom det gör mig ont, förstår jag att jag älskar såväl honom som dem. (Plogfåran, nr. 827)

Vår Herre Jesus älskade oss människor så mycket att han blev kött, antog vår natur och levde i daglig samvaro med fattiga och rika, med rättfärdiga och syndare, unga och gamla, hedningar och judar.

Han förde ständigt en dialog med alla: med dem som tyckte om honom och med dem som bara sökte efter ett tillfälle att förvränga hans ord för att döma honom.

Se till att du uppträder som Herren. (Smedjan, nr. 558)

Blir du inte glad av att känna Jesu fattigdom så nära dig?… Det är så vackert att rentav sakna det nödvändigaste! Men som han: i det fördolda och i tystnad. (Smedjan, nr. 732)