"Efter dopet är vi alla lika"

Du hävdar att du undan för undan börjar förstå vad som menas med ”prästerligt sinne” ... Bli inte arg om jag svarar att dina handlingar visar att du bara förstår det i teorin. - Varje dag händer dig samma sak: på kvällen, när det är dags för samvetsrannsakan, är du idel önskningar och goda föresatser. På morgonen och kvällen, då du arbetar, är du idel invändningar och undanflykter.

... Är det så du lever ditt "heliga prästerskap och kan frambära andliga offer som Gud vill ta emot tack vare Jesus Kristus"? (Plogfåran, nr. 499)

Lekmännens specifika roll i Kyrkans uppdrag är att på ett omedelbart och direkt sätt helga den sekulära verkligheten, den timliga ordningen, världen — inifrån.

Förutom denna specifika uppgift har en lekman (liksom klerker och ordensfolk) vissa grundläggande rättigheter, skyldigheter och fullmakter inom den kyrkliga gemenskapen som har att göra med hans juridiska status som en av de döpta: att aktivt delta i liturgin, att ha möjlighet att medverka direkt i hierarkins apostolat och att, när tillfrågad, ge råd till hierarkin i själavårdande frågor.

Den specifika uppgift som tillkommer lekmannen som lekman, och den allmänna uppgift han har som en av de döpta motsäger inte varandra. Snarare utgör de två kompletterande lager. Att en lekman endast skulle koncentrera sig på sin specifika uppgift och glömma bort sin roll som döpt vore lika absurt som att föreställa sig en blommande gren som inte hör till ett träd. Men att glömma lekmannens verkliga, specifika och rättmätiga uppgift, eller att missförstå detta apostolats utmärkande drag och vilket värde det har i Kyrkan, vore att reducera Kyrkans blomstrande träd till en vidunderlig naken stam. (Samtal med Josemaría Escrivá, nr. 9)