Klockan är 18.35 på eftermiddagen. På hemvägen tänker jag på vad jag ännu måste skriva. Jag kommer till min dörr och medan jag gräver i väskan för att leta efter nyckeln, kommer jag på att tvätten fortfarande hänger till tork ...
Jag går in i huset och jag längtar verkligen efter att vila mig en stund. Ja håller på att återhämta mig efter en virusåkomma och är fortfarande svag. Barnen håller på att göra sina läxor. Jag ropar: ”Hej Alvaro, var snäll och stäng fönstret.” Jag lägger väskan ovanpå sängen och går till köket med grönsakerna som jag köpt på vägen hem. Jag tvättar händerna och börjar genast göra i ordning middagen. Vems tur är det att bada?
– Min! Ropar Joe.
– Alvaro, har du badat? Milda makter! Hur ser det ut på bordet? Se till att det genast blir rent! Gloria, dra för gardinerna.
– Mamma, säger Lisa, fröken gav oss i hemläxa att läsa ett stycke på kiswali. Hon vill att vi läser upp den för våra föräldrar. ”Bra”, säger jag. ”Vänta lite, så får du läsa den för Pappa sedan.”
Det är inte alltid lätt att ta hand om en stor familj, men sedan jag kom i kontakt med Opus Dei har jag fått något att rätta mig efter och vet vad jag har att göra i varje situation. Jag frågar mig bara: ”Vad säger den helige Josemaría om detta?” Ett av barnen slår igen dörren med en smäll. Jag säger åt honom att gå tillbaka. ”Öppna nu dörren och stäng den försiktigt. Och säg till Jesus att du älskar Honom.” Eller han gör sig illa och då säger jag till honom: ”Ge smärtan till Jesus för den och dens skull.” Detta är inte något som jag hittat på …! Jag har bara gjort det som Grundaren av Opus Dei säger! Utför vardagens små bestyr i kärlek, sade han, och ville att vi skulle upptäcka den gudomliga aspekten som ligger gömd även i de små sakerna.
Äntligen är middagen klar, barnen äter och efter maten ber de rosenkransen. Då tycker jag det är dags att se över deras skoluniformer inför nästa dag…”. Joes kortbyxor är fulla av hål. Jag lägger dem åt sidan för att laga dem senare – berget med kläder som behöver lagas växer ... och tänker att även något så trivialt som att leta efter en tråd med exakt samma färg som byxan kan vara viktigt. Och andra liknande detaljer: Jag ska just till att kasta ett papper men så kommer jag att tänka på att den tomma baksidan skulle kunna användas som kladdpapper ... och jag upptäcker då vad den fattigdomens dygd betyder. Listan på liknande exempel tar aldrig slut.
Mitt första möte med Josemaría skedde genom en film. Jag blev imponerad över glädjen han utstrålade, hans godhet och känsla för humor ... Det var hans ord och läror, hans sätt att leva sitt liv, som förändrade hela mitt liv och jag hoppas också min familjs och många andra personers.
Denna berättelse har publicerats i häftet ”Guds barns glädje” av Alberto Michelini. © 2002 Opus Deis informationskontor.