Uttalande angående en artikel publicerad i Svenska Dagbladet

En artikel om Opus Dei som den 12 juli 2026 publicerades i Svenska Dagbladet återger ett antal påståenden som har cirkulerat under de senaste åren, varav många hämtats från Gareth Gores bok Opus. Vi respekterar fullt ut journalisternas frihet att granska och rapportera, men läsarna har också rätt att förvänta sig att allvarliga påståenden i sak är korrekta, nyanserade och väl underbyggda.

Tyvärr framställer artikeln många omtvistade påståenden som fastställda fakta, samtidigt som den endast ger begränsat utrymme åt den omfattande faktagranskning som redan har publicerats. Efter utgivningen av Opus publicerade vi ett detaljerat svar på över hundra sidor, där vi bemötte de många felaktigheter, utelämnanden och missvisande tolkningar som boken innehöll.

I artikeln upprepas bland annat påståendet att Opus Dei kontrollerade Banco Popular. Detta är felaktigt. Opus Dei är en andlig institution inom den katolska kyrkan. Organisationen varken äger eller kontrollerar banker, företag eller kommersiella verksamheter. Även om enskilda medlemmar har haft ledande befattningar inom många yrkesområden, däribland bankväsendet, fattar de sina yrkesmässiga beslut på egen hand och styrs inte av Opus Dei.

Artikeln antyder också att Opus Dei står i förbindelse med vissa politiska rörelser i USA, däribland MAGA-rörelsen. Detta är lika felaktigt. Opus Dei har inget politiskt program, stöder inget politiskt parti och styr inte medlemmarnas politiska verksamhet. Sedan grundandet har organisationen konsekvent respekterat varje medlems frihet att fatta sina egna välavvägda bedömningar i politiska, sociala och ekonomiska frågor. I de länder där Opus Dei är verksamt finns det bland medlemmarna en stor mångfald av politiska åsikter.

På samma sätt ger påståenden om att Opus Dei skulle ha försökt påverka påvevalen, eller att vissa påvar skulle ha varit ”för” Opus Dei medan andra skulle ha varit ”emot” det, en missvisande bild av katolska kyrkan. Opus Dei fullgör sitt uppdrag i full gemenskap med Heliga stolen och strävar efter att tjäna Kyrkan under varje påves ledning.

Artikeln upprepar också anklagelser som kopplar Opus Dei till arbetskraftsexploatering, rekrytering av minderåriga, brottsligt beteende och andra olagliga aktiviteter. Detta är ytterst allvarliga anklagelser. Opus Dei har konsekvent tillbakavisat sådana anklagelser när de har framförts och har upprepade gånger förklarat att de inte återspeglar institutionens verklighet.

Artikeln hänvisar också till en serie artiklar publicerade av den argentinska tidningen La Nación, där en grupp kvinnor berättade om negativa erfarenheter från den tid då de var medlemmar i Opus Dei som assisterande numerarier. Assisterande numerarier är kvinnor inom Opus Dei som, liksom alla andra medlemmar, strävar efter att älska Gud och sina medmänniskor genom sitt arbete och sitt vardagsliv. Deras specifika kallelse är inriktad på att ta hand om de människor som bor i Opus Deis center och att främja den familjeatmosfär som kännetecknar organisationens anda, och precis som alla andra medborgare erhåller de ersättning för sitt arbete.

Prelaturen respekterar de röster som har gett uttryck för sina negativa erfarenheter och har sedan konfliktens början strävat efter att lyssna och skapa kanaler för dialog för att förstå deras upplevelser. För ytterligare information om fallet i Argentina och den juridiska processen kan man besöka Questions and Answers About a Legal Investigation in Argentinapå Opus Deis webbsida.

Vi är medvetna om att det, förutom de före detta assisterande numerarierna i Argentina, finns andra före detta medlemmar som offentligt har berättat om svåra eller smärtsamma upplevelser under sin tid i Opus Dei. Vi vill betona att vi djupt beklagar det lidande som enskilda personer har upplevt under sin tid i Opus Dei och anser att deras vittnesmål förtjänar att lyssnas på med respekt för att förstå varje persons individuella upplevelse. Vi upprepar vad som framhölls i ett tidigare pressmeddelande om detta ämne: Det är uppenbart att det finns smärta i dessa vittnesmål, och det är också uppenbart att vi inte alltid har varit tillräckligt lyhörda för att lyssna när det behövdes, särskilt när vissa av dessa personer behövde mer stöd. I dessa fall kommer Opus Dei aldrig att tröttna på att be om förlåtelse och försöka hjälpa varje person utifrån dennes behov. För detta ändamål har särskilda protokoll fastställts och gjorts tillgängliga för att ta emot redogörelser om negativa upplevelser, be om förlåtelse och gottgöra där så är nödvändigt.

Det är dock viktigt att komma ihåg att det faktum att man lyssnar noga på dessa erfarenheter, ber om förlåtelse när det är möjligt och lär sig av sina misstag, inte får leda till ogrundade generaliseringar eller påståenden som inte kan underbyggas med fakta.

För dem som vill fördjupa sig i dessa frågor uppmanar vi läsarna att ta del av den detaljerade faktagranskningen som publicerats efter utgivningen av Gareth Gores bok, liksom pressmeddelandena rörande assisterande numerarier och före detta Opus Dei-medlemmar samt anklagelserna om rekrytering av minderåriga.

En konstruktiv diskussion gynnas av en noggrann granskning av bevisningen snarare än av upprepning av omtvistade påståenden.

Opus Dei står fast vid sitt engagemang för öppenhet, insyn och dialog, och är alltid berett att besvara frågor om sin verksamhet, sitt uppdrag och sitt arbete inom den katolska kyrkan.