Umberto Farri lärde känna Opus Deis grundare i Rom år 1948. När han fyllde 20 bad han om att bli medlem i Opus Dei. Hans absoluta förtroende för Gud, hans goda humör och optimistiska karaktär har varit ett stort stöd för många människor i Italien och i hela världen.
Biskop Javier Echevarría tackade Gud för åren som han hade fått uppleva med Umberto Farri: ”Jag har haft förmånen att leva flera år i Umbertos närhet. Jag uppskattade alltid hans enkelhet och spontanitet, hans kristna kamp, hans lust att bättra sig... Hans exempel uppmuntrade oss alla att ta livet på allvar och att möta Gud glädjefullt i det dagliga livet.”
Umberto Farri var föreståndare för det första apostoliska initiativet som Opus Dei utförde i Italien – Det internationella universitetshemmet (RUI) med säte i Rom. Dessutom var han i 30 år medlem av Opus Deis Generalråd och hade tillfälle att där arbeta tillsammans med den helige Josemaría och dennes efterträdare.
Dessutom var det han som skapade och under fyrtio år ledde ”Il Istituto per la Cooperazione Universitaria” (ICU), som är ett NGO som arbetar med olika hjälpinsatser i världen, för närvarande i länder som Kina, Kenya, Libanon och Colombia.
Biskop Echevarría framhöll också Umberto Farris kristna önskan att förbättra världen. ”I en värld som önskar undfly Gud är den kristne kallad att med ständig optimism (utan att för den skull vilja anse sig förmer än andra) bekräfta att livet äger ett transcendentalt värde och att det finns en möjlighet att leva enligt Guds önskan, han som är Historiens herre. Umberto odlade denna äkta kristna enkelhet som han lärt sig av den helige Josemaría.”
“Slutet på livet för dem som levt i enlighet med Guds anda är i själva verket dess början”, fortsatte prelaten. Umberto var en av de första italienarna som fick lära känna Opus Dei och den helige Josemaría lärde honom att inse att vi alla är Guds barn. För Verkets grundare – något som han förstod genom att den helige Ande upplyste hans sinne – är denna verklighet grunden till det andliga livet. Jag påminner mig en händelse som Umberto ofta talade om och som alltså hade berört honom starkt. En gång befann sig den helige Josemaría med några studenter och talade med dem. Plötsligt sade han: Vet ni varför jag älskar er så? Jo, därför att jag ser att det är Kristi blod som svallar i er.”
”Herren hade i Umberto ett apostoliskt effektivt verktyg. Effektivt och också ödmjukt. Han ägde en ödmjukhet som omsattes i goda gärningar till tjänst för andra. Han ägde en stor intelligens och personlig charm. Det gjorde honom inget att inta den sista platsen ’som en tjänare’ (Luk 22:26) inte ens då hans fysiska krafter ännu var mycket starka. Han upphörde aldrig att älska och tjäna sin nästa.”