Bortåt 5 000 människor deltog i ceremonin, däribland ett stort antal familjemedlemmar och vänner till de prästvigda. Glädjen var stor hos dem alla och att döma av kommentarerna efter ceremonin kunde man förstå att de nya prästernas föräldrar samfällt tackade Gud ”för den oförtjänta gåvan Han givit oss i och med vår sons kallelse”. För att närvara vid prästvigningarna i Torreciudad hade några av dem fått resa långa vägar och stå ut med många svårigheter och obehag, såsom fallet var med dem som kom från Costa Rica, Puerto Rico och Brasilien.
Under sin predikan under ceremonin bad biskop Javier Echevarría alla de närvarande om förböner för att det ”aldrig skulle saknas heliga präster, välutbildade, fyllda av glädje och apostolisk iver, i tillräckligt stort antal så att de kommer att kunna fylla Kyrkans behov i hela världen”. Han framhöll också det faktum att det är i familjens sköte ”som de olika kallelserna i Kyrkan smides” och uttryckte en önskan om att familjerna skulle vara ”sant kristna i det att det ser det som en stor gudomlig nåd att deras söner blir kallade till prästämbetet".
Biskop Javier Echevarría hänvisade också till den helige Josemaría Escrivá och sade att dennes liv borde vara ”modellen för Ert utövande av prästkallet”. Bland de många dygder som de nyvigda prästerna skall iaktta framhöll han den att ständigt vara tillgängliga ”för att kunna utdela Guds förlåtelse under biktens sakrament”. Sedan bad han dem eftertryckligt att de särskilt skulle vårda sig om kärleken till eukaristin och sade att de i sin dagliga gärning skulle visa att de är ”män som tror och som älskar”.
De nya prästerna är italienarna Danilo Ragolia, elektroingenjör, 33 år gammal, fysikern Giulio Maspero, också han 33 år, Nicola Zenoni, även han ingenjör, 40 år. Från Jaén kommer läkaren José María Pardo Sáenz, 33 år och specialist inom bioetik, och från USA journalisten James E. Bermúdez, född i Puerto Rico för 31 år sedan.
Övriga präster är brasilianaren Nilton Mariano De Souza (född i Curitiba år 1967), som under åren 1988 till 1998 innehade olika tjänster inom sitt lands armé och som sedan har studerat teologi i Rom och där skrev sin doktorsavhandling om ”Francisca Javiera del Valle och tiodagarsandakten inför den Helige Ande". Slutligen har vi Abelardo Rivera Sibaja, civilekonom född i Costa Rica år 1962, och som har arbetat i ledande befattningar inom olika företag och även är teologie doktor och skrivit en avhandling med titeln ”Den kärleksfulla vänskapen hos den helige Tomas”.
Den nyvigde prästen James Edward Bermúdez, som var redaktör för “The San Juan Star” i Puerto Rico, hänvisade i slutet av ceremonin till sin erfarenhet som journalist och till sin ”längtan att nu i egenskap av präst fortsätta att sprida positiva budskap. Jag tror att vi måste få människan att finna vägen till helighet attraktiv, och den kristne som arbetar med massmedia måste vara en sympatisk person”.
Tacksägelseböner för prästvigningen
Orden som yttrades av Juanin Y. Malonga, en 24-årig yrkeskvinna från Guinea som i Barcelona avslutat sina studier till gymnastiklärare, är betecknande för den glädje som alla de närvarande kände under ceremonin: ”Jag är häpen över att så många ungdomar deltog och över den djupt fromma atmosfären som rådde och som gjorde att det var lätt att förrätta bön och att be för de nya prästernas kallelser till att tjäna Kyrkan.”
Från Puerto Rico kom James Bermúdez´ föräldrar tillsammans med två andra söner och några andra släktingar. De beskrev prästvigningen som ”en mycket stor dag, en underbar skänk från Gud”. En faster till James sade att hon för sin del kände sig ”rörd för jag har aldrig varit med om en liknande händelse och för att det är mitt brorsbarn det handlar om".
Coronado och Gladys, föräldrar till Abelardo Rivera från Costa Rica, känner sig ”starkt gripna inför denna oförtjänta gåva". Hans systrar Mercedes och Alejandrina har också kommit resande till Torreciudad och beskrev ceremonin som ”mycket vacker, en älskvärd gåva från Gud till familjen". Modern till brasilianaren Mariano de Souza ville då hon skulle kommentera sin sons prästvigning även framhålla ”hur rörd och tacksam hon är för detta Guds nådebevis till vår familj".
José María Pardo, far till den nyvigde spanske prästen, sade att det totalt hade kommit ett trettiotal släktingar och vänner till hans son från Madrid och Jaén. Apropås hur han ställde sig till sonens prästvigning framhöll han att ”det var en så stark känsla att jag kände mig överväldigad för jag trodde inte att jag kunde bli så gripen”. Han sade också att han önskar att hans son skall bli mycket helig.
Eftersom ceremonin hölls i Torreciudad, bildade de tre nyvigda italienska prästernas familjemedlemmar och vänner en expedition bestående av 40 personer. Carmela som är mor till Giulio Maspero förklarade: ”Jag känner mig mycket lyckligt lottad över att min son blir präst, fastän jag tidigare inte ville det, för jag ville få många barnbarn. Men nu tackar jag Gud och den helige Josemaría för att denna stora nåd har vederfarits mig.”
Den 31 maj vigde prelaten 26 präster som kom från 12 olika länder. Prelaturens prästerskap härrör från de manliga lekmännen i Opus Dei: numerarier och adjungerade, som är villiga att bli präster och efter att ha tillhört prelaturen i många år och genomfört de studier som prästämbetet kräver, inbjuds av prelaten att ta emot prästvigningens sakrament. Deras pastorala arbete riktar sig främst till att tjäna prelaturens medlemmar och den apostoliska verksamhet som dessa driver.