Efter angelusbönen förklarade påven att advent bör ses som förberedelse för Guds sons födelse. ”Under dessa dagar träder vi in i en atmosfär som får oss att inse att vi måste förbereda oss för den heliga Födelsen i Betlehem. I vårt konsumtionssamhälle av idag har denna period tyvärr blivit ”smittad” av allt som är kommersiellt, vilket riskerar att ändra på denna fests äkta anda, som är en andaktsfull tillbakadragenhet, enkelhet och en glädje som inte är ett utanpåverk utan något innerligt, som försiggår i våra hjärtan”.
“Därför är det en nyck av ödet och samtidigt en inkörsport till julen, att festen då vi firar Jesu moders födelse, befinner sig strax innan hennes sons. Vem kan bättre än hon hjälpa oss att lära känna, älska och tillbe Guds son som blivit människa”.
“Låt oss därför ledas av henne och låta hennes känslor uppmana oss att i hjärtats uppriktiga och öppna anda förbereda oss för att i barnet i krubban känna igen Guds son som kommit till oss här på jorden för vår frälsnings skull. Låt oss gå bredvid henne i bön och säga ja till den ständiga inbjudan som advents liturgi vill visa oss på. Det är en inbjudan att vara hoppfulla och att vaka i fröjdefull förväntan, ty Herren kommer inte att låta vänta på sig: han kommer för att befria sitt folk från synden”, sade påven.
Påven uppmanar oss att göra i ordning en krubba i våra hem
”I många familjer förekommer den vackra och välkända traditionen att strax efter Marias obefläckade avlelses festdag börja att göra i ordning krubban, som om man, tillsammans med Maria, ville återuppleva dessa dagar så fulla av vibrerande förväntan som föregick Jesu födelse”.
“Att göra i ordning Jesu krubba hemma hos sig kan vara ett enkelt men effektivt sätt att visa upp vad tron handlar om att föra detta vidare till de egna barnen. Krubban hjälper oss att betrakta Guds kärleks mysterium som har avslöjat sig i fattigdomen och enkelheten som rådde i en grotta i Betlehem”.
”Den helige Franciskus av Assisi blev så överväldigad av Inkarnationens mysterium att han ville återskapa det genom att göra en levande krubba i Greccio. På så vis blev han den förste i en lång folklig tradition som ännu idag behåller sitt värde för evangeliseringsansträngningarna.”.
”Krubban hjälper oss verkligen att förstå hemligheten bakom julens budskap. Den talar om Kristi ödmjukhet och barmhärtighetsfulla godhet, Han som ”blev fattig för er skull, för att ni skulle bli rika genom hans fattigdom” (2 Kor, 8:9). Hans fattigdom berikar den som omfattar den och julen för med sig glädje och frid till dem som liksom herdarna i Betlehem tar till sig ängelns ord: ”Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba” (Luk 2:12). Och det fortsätter att vara ett tecken även för oss, vi män och kvinnor under 2000-talet. Det finns inte någon annan jul”.
Påven bad till slut om jungfru Marias beskydd: ”Jag önskar be Herren om hjälp så att alla kristna familjer kan förbereda sig för att i tro fira den kommande julhelgen. Jag ber att Maria må hjälpa oss att fira den i julens äkta anda”.