Alltifrån grundandet av Opus Dei önskade den helige Josemaría att Verkets arbete skulle påbörjas i Afrika, och han bad mycket för att denna möjlighet skulle infinna sig. Till slut, på 50-talet, avreste några medlemmar i Opus Dei med destination Kenya. De kom fram den 25 augusti 1958, och därför firar vi nu 50-årsminnet av denna början.
Från Kenya utbredde sig arbetet till Nigeria och sedan till andra platser. Nu finns det centra också i Elfenbenskusten, Kamerun, Kongo, Uganda och i Sydafrika; man reser också till andra länder, där ett växande antal medlemmar och medarbetare finns; de arbetar för att lägga grunden till en framtida utvidgning.
Den anda som Opus Dei har fört med sig
Vad har Opus Dei fört med sig till Afrika? Vad kan det bära med sig i framtiden? Mycket, både nytt och gammalt. Den helige Josemaría talade om Verkets anda och förklarade att ”den är gammal som Evangeliet och liksom Evangeliet ny”. Han ville med det säga att kärnan i Opus Deis enkla budskap är att det sprider samma evangeliska budskap som levdes av de första kristna under de första århundradena: alla är vi kallade till helighet. ”Var fullkomliga så som er himmelske Fader är fullkomlig” (Matt 5: 48), och denna helighet, denna kamp för att lära känna och älska Gud, tillsammans med den apostoliska anda som bör åtfölja den, bör levas i det vanliga livets växlingar. Det var inte av en tillfällighet som Påven Johannes Paulus II vid helgonförklaringen av den helige Josemaría kallade honom för ”det vanliga livets helgon”.
Den helige Josemaría sade ofta att man måste älska världen – med en ”passionerad” kärlek, så uttryckte han det – för den har skapats av Gud och är god, även om, tillade han, människorna ibland gör den ond med sin egoism. Han motsatte sig aldrig och blev heller aldrig likgiltig inför mänskliga framsteg. Tvärtom, Opus Deis budskap – enligt vilket vi bör söka heligheten och helga arbetet som sådant –, innebär en pågående kallelse att utföra vårt arbete väl, såväl på det mänskliga planet som på det övernaturliga.
Vi bör rena arbetet från egoistiska motiv (högmod, fåfänga, girighet, önskan att dominera), för det bör inriktas på att hedra Gud, ge Honom ära. Hur som helst kan vi inte göra det så länge som detta arbete inte blir väl gjort. Den helige Josemaría sade ofta att man inte kan erbjuda Gud någonting av dålig kvalitet, något som är bristfälligt eller medelmåttigt…
Vikten av denna anda i de nya länderna
När en person som verkligen är inspirerad av kärlek till Gud, arbetar och verkar i ett dagligt liv, kommer han att anstränga sig för att fullkomna en rad egenskaper viktiga för en harmonisk, mänsklig utveckling av samhället: noggrannhet i arbetet, ärlighet i alla relationer med de andra och stolthet i att tjäna dem, och undvika skvaller eller negativa attityder och att ta på sig socialt ansvar i sina uppgifter och vårda de äktenskapliga relationerna och familjelivet.
Det är uppenbart att ju mer denna anda sprids, desto större bli freden och harmonin i ett samhälles själ och hjärta. Detta förklarar också hur det kommer sig att så många icke katoliker och även icke troende är medarbetare i Opus Dei: vi märker en mäktig kraft, oberoende av religiösa perspektiv, till förmån för mänsklighetens väl och är glada att medverka till dess spridning. .
Hur andakten till den helige Josemaría spritts i hela Afrika
Den helige Josemarías festdag (26 juni) firas i många stift och församlingar, också i länder där det ännu inte finns något Opus Dei center. Många tusen personer har läst hans biografi och försöker omsätta hans undervisning i praktiken. När allt kommer omkring behöver man inte tillhöra Opus Dei för att förstå och leva det enkla budskap som Gud anförtrott åt honom. Dessutom, många personer har fått ynnestbevis genom hans förbön (många av de nådebevis som afrikaner har fått lades fram i processen för hans kanonisering).
Berättelsen som följer är bara en av många. ”På förbön av den helige Josemaría har jag fått många svar på olösta problem i mitt liv. Å andra sidan har jag lärt mig leva i Guds närvaro och i mitt hjärta meditera över Guds Ord. Kristus är med mig i hjärtat, i själen och i sinnet. Jag är gift och mor till tre barn. Förra året var jag med om en Mässa i den Heliga Familjens basilika. I mer än tre månader hade jag försökt öppna en butik nära mitt hem. Den lördagseftermiddagen, sedan jag deltagit i Mässan på den helige Josemarías festdag, välsignade Gud mig med att låta mig hitta en butikslokal med bra läge. Jag öppnade butiken i juli förra året. Jag måste bekänna att jag har sett Guds hand i min verksamhet. Även om konkurrensen skapar väldiga problem har jag Guds nåd.”
Vilka är framtidsutsikterna?
Den helige Josemaría insisterade på att han var ung, att Gud, ända till hans sista dag, varje dag förnyade hans glädje över att vara ung. Faktiskt är Opus Deis anda en utmaning att vara ung: en utmaning om rättvisa, lojalitet, ömsesidig respekt, om uppriktighet i vänskap, om kyskhet, trohet i äktenskapet etc. Dessa utmaningar är oundgängliga i de afrikanska länderna, som riskerar att åldras för tidigt beroende på en djupt rotad konsumism och hedonism som kommer från Väst.
Ett hjärta som är öppet för Gud i arbetet och i det dagliga livet bör vara öppet också för andra. Ingen, vilken religion, hudfärg, stam eller ras han än tillhör, ska uteslutas eller bli bemött med likgiltighet eller kyla. Detta är den anda som är själen i Opus Dei och som den helige Josemaría genom Guds försyn ville understryka på ett särskilt sätt när han föreslog ut omnes unum sint, ”för att alla ska bli ett” som motto för Strathmore College, Opus Deis första korporativa projekt i Afrika. Öppenhet för alla, förståelse och kärlek mellan alla, för vi är alla Guds barn: det är vad Opus Deis anda vill sprida.