Om vördnad för jungfru Maria och rosenkransen

Den helige Josemaría hade alltid en mycket djup mariansk fromhet. Under rosenkransens månad publicerar vi nu några av Opus Deis grundares texter som flödade fram ur hans sonliga relation till jungfru Maria.

Författares förord för boken “Rosenkransen” (“Santo Rosario”) som den helige Josemaría skrivit.

Åt dessa män måste jag anförtro en hemlighet som mycket väl kan bli början på den väg som Kristus vill att de skall vandra.

Min vän: om du vill vara stor, så gör dig själv liten.

Att vara liten kräver att man tror som barn tror, älskar som barn älskar, överlämnar sig som barn överlämnar sig, ber som barn ber.

Allt detta är nödvändigt för att du skall kunna förverkliga det som jag vill avslöja för dig i dessa rader:

Början på den väg som leder till att man blir fullständigt tokig av kärlek till Jesus består i att förtröstansfullt älska Maria.

– Vill du älska Vår Fru? – Då så, umgås med henne! Hur då? – Genom att läsa hennes rosenkrans ordentligt.

Jo, men rosenkransen ... man upprepar ju bara ständigt samma sak! – Ständigt samma sak? Säger inte älskande ständigt samma sak till varandra? ... Kan det vara så att din rosenkrans är enformig för att du, i stället för att uttala ord som en människa, ger ifrån dig oartikulerade läten likt ett djur medan dina tankar är långt borta från Gud?

– Förresten: före varje dekad anges det vilken hemlighet vi skall betrakta.

– Du ..., har du någonsin betraktat hemligheterna?

Gör det själv liten. Följ med mig och – det här är kärnan i vad jag vill anförtro dig – så skall vi leva det liv som Jesus, Maria och Josef levde.

Vi skall göra dem en ny tjänst varje dag. Vi kommer att få lyssna till deras samtal i familjen. Vi kommer att få se Messias växa upp. Vi kommer att förundras över de trettio år han levde i det fördolda ... Vi kommer att närvara vid hans lidande och död ... Vi kommer att häpna över hans uppståndelses härlighet ... Kort sagt: tokiga av Kärlek (det finns ingen annan kärlek än Kärleken) kommer vi att betrakta samtliga ögonblick i Jesu Kristi liv, ett efter ett.

Jungfrun av Pilar i Zaragoza

Personliga texter av den helige Josemaría som vi tagit ur biografin om Opus Deis grundare som författades av den nyligen avlidne Andrés Vázquez de Prada. Så här beskrivs den helige Josemarías vördnad för Jungfrun av Pilar

"Min vördnad för Jungfru Maria av Pilar börjar redan tidigt i mitt liv då mina föräldrar med sin aragonesiska fromhet ingjöt den i vart och ett av sina barns själar. Senare under mina studier till präst och även när jag läste juridik vid Zaragozas universitet besökte jag varje dag den heliga jungfrun av Pilar ".

"Jag hade en aning om att Herren ville något av mig. Det gick många år utan att jag fick veta vad det var och under denna väntetid upprepade jag ofta bönesuckar varvid jag påminde mig om Evangeliets blinde man. Jag var ju också blind liksom han. Jag kände inte till hur min framtid skulle bli och vad Gud önskade av mig. Under många år uttalade jag högt för mig själv orden: Domine, ut videam! Domine, ut sit,! Låt det bli så som Du vill. Låt mig få veta vad det är, upplys min själ. Det kom inget ljus in i min själ, men om jag fortsatte att be, skulle det nog uppenbara sig så småningom vad Gud ville att jag skulle göra."

"Eftersom jag var god vän med flera av prästerna som tog hand om basilikan, kunde jag en dag stanna kvar i kyrkan efter det att portarna stängts. Med en av dessa prästers överseende, nu avliden, klättrade jag upp för de få trappstegen som korgossarna så väl känner till och gick fram till bilden av vår Moder och kysste den”.

"På den tiden bad jag alla mina böner till denna enkla bild av Jungfru Maria av Pilar. Jag bad att Herren skulle låta mig förstå det som grodde i min själ. Domina! – kallade jag henne med ett latinskt ord, inte direkt klassiskt, men förskönat genom kärleken jag lade in i det –, ut sit!, låt det ske med mig det som Gud vill skall ske. "