Evenemanget med titeln ”Forskning för utveckling” blev också ett tillfälle till ett möte med den politiska och ekonomiska världen. Ett stort antal inbjudna gäster var där, bland andra Roms borgmästare Walter Veltroni, regionen Lazios landshövding Piero Marrazzo, provinsen Roms president Enrico Gasbarra, ordföranden för Industri- och Företagsunionen i Rom Luigi Abete samt ordföranden i styrelsen för Campus Bio-Medico Joaquin Navarro-Valls. Representanter för olika medicinsktfarmakologiska firmor var också närvarande, förutom många unga forskare.
”Vi har arbetat tillsammans fullkomligt övertygade om betydelsen av denna anläggning,” försäkrade Veltroni, sedan han ur Gianni Lettas händer tagit emot skulpturen ”Vetenskapen för Människan” – universitetets motto – ett verk av Oliviero Rainaldi. Ett erkännande från Universitetet till Roms borgmästare för hans engagemang i huvudstadens utveckling som universitetscentrum och för den omsorg han visat för förverkligandet av Campus Bio-Medicos nya residens i Trigoria.
På 70 hektar mark håller man på att färdigställa den nya Universitetspolikliniken och Institutet för Avancerad Forskning inom Biomedicin och Bioingenjörsvetenskap, som båda växer fram bredvid Centret för åldringshälsovård, vars verksamhet startade redan 2001 och som reser sig på 8 hektar mark skänkta av Alberto Sordi. Det är dessa anläggningar som utgör den nya universitetsstaden, som kommit till stånd med ett ekonomiskt åtagande på 185 milj. euro, finansierat med privata och allmänna fonder, både nationella och europeiska.
”Jag gläder mig åt att se – fortsatte Lazios landshövding Piero Marrazzo – att olika uttryckssätt korsar varandra, det allmännas språk och privatmänniskans beträffande hälsa och forskning. Vi har genomfört upprustningsprojektet och försvarat både nätverket för vård och nätverket för kvalificerad forskning. Ni utgör en del av forskningsnätverket.” ”I vårt hälsosystem – fortsatte Augusto Battaglia, landstingsråd för hälsovården i Lazio – kommer Campus Bio-Medico att kunna verka i full överensstämmelse med det allmänna hälsosystemet, och tillsammans åtar vi oss att utföra en oumbärlig tjänst för medborgarna.”
Det föll på professor Paolo Maria Rossinis lott att presentera utvecklingsstrategierna för det framtida centret. Prof. Rossini är vetenskaplig ledare för forskningssektorn vid Campus Bio-Medico. Forsknings- och laboratorieaktiviteter kommer att samordnas internt av några ”Forskningslinjer”, bl. a. Geriatrisk patologi, Neurologi, Onkologi, Störningar i ämnesomsättningen, Teknologi och Biomedicinska tillämpningar av ICT (Information and Communication Technology)
Man utgår från en positiv balans från de 13 första åren som Campus Bio-Medico existerat. Universitetet har redan anknytning till många universitet och forskningscentra i Italien och i utlandet (USA, Japan, Storbritannien, Frankrike, Spanien, Tyskland …) Inom ramen för Europeiska Unionens Sjätte Ramprogram står universitetet som samordnare för projektet TACT, som åtagit sig att i samarbete mellan neurologi och ingenjörsvetenskap utveckla ”intelligenta leksaker” att användas vid observation av barns beteende under de två första levnadsåren. Leksakerna är redan tillverkade, och man har påbörjat observationsfasen. Sedan finns ALLADIN, ett annat europeiskt projekt där Campus Bio-Medico medverkar, vilket har utmynnat i framställning av robotiserade plattformar för rehabilitering av patienter som drabbats av stroke, ett program som avslutades sistlidna mars men som nyligen fått Campus Bio-Medico att samarbeta med robotsektorn på ansedda universitet som MIT (USA). Ytterligare ett projekt är CYBERHAND i samarbete med andra italienska forskningscentra som Sant’Anna i Pisa, vars inriktning är att utveckla och inoperera en robothand som styrs av patientens hjärnimpulser.
Joaquin Navarro-Valls, styrelseordförande, hänvisade till det uppdrag med vilket Campus Bio-Medico skapades år 1991, ”Vetenskapen för människan”, och föreslog att på nytt ta upp den antropologiska frågan i den vetenskapliga forskningen. ”Varje forskningsprojekt som vill upprätthålla en förbindelse med verkligheten och stå i människans tjänst – förklarade han – lyfter fram en fråga som varje forskare bör besvara: Vem är denna mänskliga varelse?”
Den nya byggnaden för Institutet för Avancerad Forskning inom Bioingenjörsvetenskap och Biomedicin skall invigas i höst. Med en yta på 20 000 m2 får det en kapacitet att hysa cirka 300 forskare. Laboratorierna kommer att indelas i 28 moduler, 18 avsedda för forskning inom den medicinska sektorn och de andra 10 för forskning inom bioingenjörsvetenskap.
