Benedikt XVI ägnade onsdagens audiens till att tala om Judas Iskariot och om dennes efterföljare i gruppen om tolv apostlar som var Mattias. Audiensen ägde rum på Petersplatsen i närvaro av 30 000 personer.

"Namnet Judas Iskariot, sade påven, kommer alltid sist i listan av de tolv (...) vilket påminner oss om hans förräderi. Å andra sidan beskrivs han av evangelisterna som en apostel som är lika mycket apostel som de andra”.

"Vi frågar oss varför Jesus valde denne man och skänkte honom sitt förtroende (...) och än mera hemlighetsfullt är hans eviga öde – men det ankommer inte på oss att döma över hans gärning och sätta oss på den oändligt barnhärtige och rättvise Gudens domarsäte."

"Varför förrådde han Jesus?” frågade sig påven. ”Några säger att det var girighet, andra menar att det har att göra med messiasförväntningar, Judas skulle ha blivit besviken då han insåg att Jesus inte upptog sitt lands politiska och militära befrielse i sitt program.”

Benedikt XVI observerade att evangelisterna förklarar detta förräderi ”på ett sätt som går utöver de historiska motiven” och att det hade att göra med ”Judas personliga frihet” som ”ett fall för Satans frestelser”. (...) När Jesus manade honom att följa honom på lycksalighetens väg tvingade han honom inte (...) och respekterade hans mänskliga frihet. Ja, det finns många möjligheter att förvrida det mänskliga hjärtat. Det enda sättet på vilket vi kan undvika det (...) är att träda i fullkomlig förening med Jesus".

Å andra sidan är ångern som Judas kände och som ”gav upphov till förtvivlan och självförstörelse” för oss ”en uppmaning att aldrig förtvivla om den gudomliga barmhärtigheten”.

”Judas negativa roll” förklarade påven, måste även ses i (...) ljuset av Guds frälsningsbringande verk”, som ”använder sig av Judas' oförsvarliga gärning som ett tillfälle för Sonen att skänka den fullkomliga offergåvan av sig själv till världens frälsning”. Efter påsken valdes Mattias att ta upp Judas plats i apostlaskaran. Om honom vet vi bara att han blev vittne till Jesu jordiska verksamhet och förblev trogen ända till slutet och att han på så sätt kunde kompensera Judas förräderi. Av detta kan vi lära att även om det i Kyrkan inte saknas ovärdiga och förrädiska kristna kommer det an på var och en av oss att väga upp det onda som dessa har gjort sig skyldiga till, med vårt klara vittnesbörd om Jesus."

I slutet på sin audiens talade påven om tunnelbaneolyckan som ägde rum i Rom dagen innan då en person dog och 236 skadades. ”I detta ögonblick av smärta", sade han, "är jag särskilt nära alla de drabbade, både de som var med om den tragiska olyckan och deras nära och kära. Jag ger dem min tröst och tillförsäkrar dem en särskild plats i mina böner.”