Ja, naturligtvis gäller det fortfarande. Jag skulle vilja tillägga att det är ännu mera aktuellt. Varje dag upptäcker vi alltmer tydligt hur sanna dessa ord är. Det räcker med att tänka på alla de händelser där våld, korruption eller orättvisa uppträder. Vi kan bara tänka på alla de fall som ligger mycket nära oss själva och som vi varje dag läser om på tidningarnas lokalsidor. Vi konstaterar att det inte finns några gränser för den aggressivitet människan utvecklar när hon glömmer bort Gud, de moraliska normerna, respekten för livet och medmänniskornas värdighet. Och det onda kan inte bekämpas enbart genom hot om straff. Det är nödvändigt att kungöra och sprida det goda, sanningen, genom de små eller stora handlingar vi gör i kärlek och rättfärdighet, var och en där han eller hon befinner sig, även om vi därigenom måste segla motströms.

För att fred skall skapas på jorden måste vi först skapa frid i våra egna hjärtan, sade den helige Josemaría. Och den inre friden får man inte genom att föra ett lättjefullt och själviskt liv, utan genom att göra uppoffringar, genom att se bort från sig själv. Helig blir just den som förvandlar sitt liv till en gåva till Gud och sina medmänniskor enligt Jesu Kristi exempel. Det är en paradox, men då människan förklarar ”krig” mot sig själv, mot ”den gamla människan”, finner hon frid i det egna samvetet, den inre frid som hon sedan kan ge till sin omgivning.

Paulina Lo Celso (Argentina), den 6 januari 2003