Kongressen hade som titel ”Den mänskliga identiteten 50 år efter upptäckten av DNA-molekylen”. Universitetslärare, -forskare och studenter tog här under olika föredrag och arbetspass upp till diskussion några av de medicinska, juridiska, ekonomiska och etiska konsekvenserna som den genetiska revolutionen inneburit alltsedan Watson och Crick upptäckte strukturen av DNA-molekylen i ett laboratorium i Cambridge år 1953.

Professor Flavio Keller, från det biomedicinska universitetet (Campus Bio-Médico) i Rom öppnade kongressen genom att redogöra för några av de genetiska och miljörelaterade mekanismer som påverkar utvecklingen av människans språkliga och sociala färdigheter.

Antonio Petagine, från det katolska universitetet i Milano ville understryka att de vetenskapliga nyvinnarna inneburit en positiv utveckling, men sade dock att även om det är viktigt att saker och ting är ”ändamålsenliga” och blir ständigt bättre, så måste man se till att inte låta denna ”ändamålsenlighet” bli allenarådande när det gäller forskningen och dess resultat.

Professor Mario Palmare, från Treviso-universitetet, talade om det viktiga arbete som lagstiftarna har framför sig när det gäller att ta ställning till framstegen inom den genetiska forskningen, och framhöll att Genoma-projektet kommer att medföra etiska och juridiska konsekvenser som vi inte kan ignorera.

I programpunkten som gick under namnet ”Från fakta till fantasi” förklarade journalisten Gianmattia Bazzoli, från tidskriften Focus, den informationsprocess som används av några vetenskapliga tidskrifter i Italien. Professor Paolo Braga, från Universitá Cattólica i Milano, illustrerade med hjälp av utdrag ur filmer, science-fiction-filmernas uppfattning om människan.

I kongressen deltog även professorerna Piergiorgio Strata från Turin-universitetet, Giovanni Neri från Universitá Cattólica i Rom Vito Fazio från Campus Bio-Médico i Roma; psykiatrikern Panayotis Kantzas och Gian Pietro Leoni, ex-president för det italienska dotterbolaget av det medicinska företaget Glaxo-SmithKline.

Förutom de akademiska programpunkterna olika föreläsningar om katolsk lära varvid man t.ex. fick tala om frihetsbegreppet eller diskutera en kommentar till Johannes Paulus II:s nyligen utkomna encyklika över Eukaristin. Idrottsaktiviteter utgjorde ett bra komplement till de akademiska diskussionerna som ägde rum i Castello di Urio under den sista veckan i juli månad.