Chilenska proffesorer, forskare och universitetsfolk sträffades i Lantbruksskolan Las Garzas, hundrafemtiokilometer söder om Santiago de Chile, för att delta i en konferens som gick under namnet ”Att tänka Chile” i augustimånad.

Det kulturella universitetcentrat Alameda har under några år organiserat en akademisk dag för att behandla ämnen med vikt för samhällslivet. Huvudtemat för detta år var ”allmänhetens deltagande i politik”.

Nicolás Massmann, juridikstuderande och konferensens sekreterare, sade i början av konferensen att ”vårt land har under senare år gått igenom en plågsam anpassningsprocess inom den statliga apparaten och vi universitetsfolk måste delta aktivt och entusiastiskt i dessa nya uppgifter”.

I agendan för konferensen stod ämnen som t ex ”Hur komma över extrem fattigdom”, ”Förbättring av skolsystemet”, ”Modernisering av staten”, etc. Studenterna delade bekymmer över situationen och åsikter med experter ur den offentliga sektorn samt olika framstående personer från universitetsvärlden. Särskild vikt lades vid att söka efter politiska lösningar som är förenliga med den kristna andan och med människans värdighet.

Under en av punkterna, den ekonomiska, diskuterades de nya tendenserna inom ekonomisk politik och inom försvaret, liksom relationen mellan demografisk ökning och fattigdom, vilken inte alltid uppfattas på ett riktigt sätt av den allmänna opinionen.

Den kulturella programpunkten tog för sin del upp hur viktigt det är för universitetet att skapa en god medborgaranda och ett samhälle som bygger på rättvisan, utan förfång för statens roll, som måste ha yttersta ansvaret för försvaret av de mänskliga värdena som bidrar till uppbyggandet av ett fredligt och solidariskt samhälle.

Man tog också upp andra teman, som t ex de bästa sätten att bekämpa ungdomsbrottslighet och vilken roll staten har när det gäller media.

Deltagarna i konferensen fick också tillfälle att visa upp arbeten som hade att göra med vars och ens studiefält. Felipe Bernal, som studerar till ingenjör, förklarade när han mottog ett pris för sitt bidrag: ”Vi som har privilegiet att vara universitetsstuderande, kan inte ställa oss utanför beslut som berör nationens bästa”.

Som avslutning uppmanade organisationskommittén deltagarna att göra sina studier till ett redskap i tjänst hos meborgarna. Alla var överens om att konferensen inte var slut, för det viktigaste fattades ännu: att ta aktiv del i landets beslut, och på så sätt låta samhället få del i den politiska och samhälleliga rikedom som det kristna idealet för med sig.