Att älska Kyrkan

Vilken glädje att ur hjärtats djup kunna säga: Jag älskar min Moder, den heliga Kyrkan! (Vägen, 518)

Jag skulle vilja – hjälp mig genom din bön – att vi alla i den heliga Kyrkan kände oss som lemmar i en och samma kropp, som Aposteln ber oss att göra; och att vi på djupet, utan likgiltighet, tog del av vår Moders glädjeämnen, svårigheter och tillväxt – hon som är en, helig, katolsk, apostolisk och romersk.

Jag skulle vilja att vi alla levde i enhet med varandra och alla i sin tur med Kristus.

Smedjan, 630

Be Gud om att alla i den heliga Kyrkan, vår Moder, på samma sätt som de första kristna skall vara ett hjärta, för att Skriftens ord verkligen må gå i uppfyllelse ända tills tidens slut: «multitudinis autem credentium erat cor unum et anima una» – alla de många som kommit till tro var ett hjärta och en själ.

– Jag säger det till dig på fullt allvar: må denna heliga enhet inte komma till skada genom dig. Betrakta detta i din bön!

Smedjan, 632

Glöm dig själv ... Låt din ambition vara att inte leva för något annat än dina bröder, för själarna, för Kyrkan: med ett ord, för Gud.

Plogfåran, 630

Om du inte har en mycket djup vördnad för präster och ordensfolk är det inte sant att du älskar Guds Kyrka.

Vägen, 526

Betrakta ofta följande: jag är katolik, ett barn av Kristi Kyrka. Han lät mig födas i ett hem som är hans, utan att jag gjort något för att förtjäna det.

Min Gud, hur mycket är jag inte skyldig dig!

Smedjan, 16

Älska och vörda Påven, be och tukta dig – med större tillgivenhet för var dag – för honom, som är Kyrkans grundsten. Bland människorna och genom århundradena, till tidens slut, fortsätter han det arbete att helga och styra som Jesus anförtrodde åt Petrus.

Smedjan, 134

Jesus är förebilden, låt oss efterlikna honom!

– Låt oss efterlikna honom genom att tjäna den heliga Kyrkan och alla människor.

Smedjan, 138