Uppriktighet är oumbärlig för att man skall kunna förena sig mer med Gud.

Mitt barn, om det inom dig finns en ”padda”, så spotta ut den! Säg först, som jag alltid råder dig, det som du skulle vilja att man inte visste. Vad bra man mår efter att ha fått ur sig allt i bikten! (Smedjan, nr. 193)

”Välsignad vare Gud!” sade du till dig själv efter att ha avslutat din sakramentala bikt. Och du tänkte: Det är som om jag vore pånyttfödd.

Sedan fortsatte du fridfullt att tänka: Domine, quid vis me facere? – Herre, vad vill du att jag skall göra?

Och du besvarade själv din fråga: Med din nåd skall jag, oberoende av allt och alla, göra din heliga vilja: serviam! – jag skall tjäna dig villkorslöst! (Smedjan, nr. 238)

Ödmjukheten får varje människa att inte tappa modet på grund av sina misstag.

Sann ödmjukhet gör … att man ber om förlåtelse! (Smedjan, nr. 189)

Om jag vore spetälsk, skulle min mor omfamna mig. Utan rädsla eller tvekan skulle hon kyssa mina sår.

Nå, och den heliga Jungfrun? Då vi känner att vi är spetälska, att vi är täckta av sår, skall vi ropa: Moder! Och vår Moders beskydd är som en kyss på såren, som gör att vi tillfrisknar. (Smedjan, nr. 190)