De heligas gemenskap: att älska alla med Guds nåd

De heligas gemenskap innebär att alla kyrkans medlemmar deltar och förenas i tron, sakramenten, särskilt Eukaristin, karismer och andra andliga gåvor. Den helige Josemaría förklarar det så här: "Vet du vad en blodtransfusion innebär för kroppen? De heligas samfund har samma betydelse för själen."

Vad betyder uttrycket “de heligas samfund”?

Detta uttryck “de heligas gemenskap” betyder framför allt alla kyrkans medlemmars delaktighet i det heliga (sancta): tron, sakramenten, särskilt eukaristin, karismerna och andra andliga nådegåvor.

Detta uttryck betyder också gemenskapen mellan heliga personer (sancti), det vill säga mellan dem som genom nåden är förenade med den korsfäste och uppståndne Kristus. Några är pilgrimer på jorden; andra har redan lämnat detta livet och håller på att renas och får hjälp av våra böner; och slutligen har några redan del av Guds härlighet och ber för oss. Alla bildar tillsammans i Kristus en enda familj, kyrkan, till Treenighetens lov och pris.

Katolska kyrkans lilla katekes, nr. 194-195.

Hur skulle du förklara de heligas gemenskap?

De heligas samfund. Hur skall jag förklara det för dig? Vet du vad en blodtransfusion innebär för kroppen? De heligas samfund har samma betydelse för själen.

Vägen, nr. 544

Lev förenade i de heligas samfund med en särskild styrka sinsemellan. Då kommer var och en att såväl i sin inre kamp som i sitt yrkesarbete känna glädjen och kraften i att inte vara ensam.

Vägen, nr. 545

Minns ständigt att du medverkar till den andliga och mänskliga bildningen för dem som är i din närhet och för alla själar – så långt sträcker sig de heligas välsignade gemenskap – i varje ögonblick: när du arbetar och när du vilar, när man ser dig glad eller bekymrad, när du ber som ett Guds barn, i ditt arbete eller på gatan, och din själsfrid lyser igenom i ditt yttre; när det märks att du har lidit — att du har gråtit — men ler.

Smedjan, nr. 846

Vid den heliga mässan

För ett ögonblick sedan, före lavabo, åkallade vi den helige Ande och bad honom att välsigna det offer som vi frambär i hans heliga namn. Efter handtvagningen vänder vi oss till Treenigheten – Suscipe, Sancta Trinitas – för att den må ta emot det vi frambär till åminnelse av Kristi liv, lidande, uppståndelse och himmelsfärd, till ära för Maria, evigt jungfru, och till ära för alla helgon.

Må offret vara till gagn för allas frälsning – Orate, fratres, ber prästen – för detta offer är mitt och ert, hela den heliga Kyrkans. Be, bröder, även om ni är få som samlats, om det så bara skulle finnas en enda kristen fysiskt närvarande, om det så bara skulle vara prästen: för varje Mässa är det universella brännoffret, återlösningen för alla stammar och språk, länder och folk.

Genom de heligas samfund tar alla kristna emot varje Mässas nådegåvor, vare sig den firas inför tusentals personer eller om det bara finns en enda – kanske tankspridd – korgosse närvarande. Under alla omständigheter förenas himlen och jorden för att tillsammans med Herrens änglar sjunga: Sanctus, Sanctus, Sanctus …

När Kristus går förbi, nr. 89

Enhet är styrka

Vi befinner oss här, consummati in unum! (Joh 17:23), förenade i våra böner och intentioner, beredda att påbörja denna stund av samtal med Herren med en förnyad önskan att vara effektiva redskap i hans händer. Inför Jesus i det Allraheligaste sakramentet - vad jag tycker om att göra en uttrycklig akt av tro på Herrens verkliga närvaro i Eukaristin! - skall ni i era hjärtan främja en längtan efter att genom er bön sända en kraftfull impuls till alla platser världen över, ända till de mest avlägsna hörn på vår planet där det finns människor som lever sina liv generöst i Guds och människornas tjänst. Tack vare den ofattbara verklighet som de heligas samfund är, deltar vi nämligen solidariskt – som medarbetare, säger den helige Johannes (3 Joh 8) – i uppgiften att sprida Herrens sanning och frid.

Guds vänner, nr. 154

Varje dag minns jag dig, och jag skickar dig andra brev ... De heligas välsignade gemenskap! På vår väg, min son, måste vi leva denna övernaturliga familjegemenskap, som får oss att dela varandras böner, uppoffringar och arbete".

Den helige Josemaría Escrivá, brev till Emiliano Amann, Burgos, 5 mars 1938