Att hjälpa de unga immigranterna i Marseille

Frédéric Prat, som har gått ut L´École centrale de Lyon och L´École des Mines de Paris tillhör Opus Dei. För närvarande hjälper han mer 100 unga immigranter i Marseille att bättra på sina skolresultat.

Hur lärde du känna Opus Dei?

Jag var i skolan när en vän frågade mig: Är du kristen? Jag svarade honom tämligen kyligt för det enda jag gjorde var att gå i mässan på söndagar. Han föreslog att jag skulle komma till ett Opus Dei-centrum och lyssna på en präst som skulle hålla en predikan. Jag började prata om något annat för jag var på den tiden inte alltför intresserad av att göra något mera för gud. Men flera månader därefter ändrade jag åsikt och följde med till centret, framför allt av nyfikenhet, jag ville lära känna Opus Dei.

Där lärde jag mig så att upptäcka meningen med studier, med arbetetet inom det kristna livet och vikten som arbetet har, inte bara för att klara studierna, utan för att möta Gud.

Du har skapat en förening här i Marseille – Jeunes Plus ...

Ja. Efter att ha presenterat mitt examensarbete vid l´École des Mines i Paris, beslöt jag mig för att ägna mig åt att undervisa, och där upptäckte jag vilka svårigheter ungdomar har som kommer från mindre gynnade områden. Det var särskilt en ung sjuk pojke som gjorde mig uppmärksam på detta. Han hade stor intellektuell kapacitet, men hans far ansåg honom vara en odugling och han kände att pappan föraktade honom om han inte alltid fick bästa betyg. Vi lärare diskuterade vad vi kunde göra, men kunde inte hitta en lösning, eftersom vi inte hade kontakt med familjen. Och då kom jag på att starta detta projekt.

Jeunes Plus är ett projekt där 100 pojkar deltar och 60 coacher ger pojkarna stödundervisning en gång i veckan. Det är lagom tät så man undviker att bli alltför beroende utan stimulerar den unge att bli självständig. Vi har en lokal i en förstad till Marseille där det finns många problem som arbetslöshet, att misslyckas i skolan, osv. ... Vi vill hjälpa varje ungdom och stimulera hans tro på sig själv. Vi vill övertyga eleverna att de kan göra bra resultat i intellektuella ämnen. Deras misslyckanden beror nämligen ofta på att de inte lyckats anpassa sig till skolsystemet, och det faktum att en vuxen person bryr sig om deras problem är mycket uppmuntrande för dem och är redan bara det ett stort steg framåt för att lösa problemet.

Vad är Opus Deis medverkan i allt detta?

Opus Deis anda stimulerar mig personligen och hjälper mig att intressera mig för andras problem. Jag känner till många liknande initiativ som satts igång av personer som tillhör Opus Dei i hela världen, och som är mer eller mindre liknande det som jag startade. Jag har i dem alla lagt märke till att det som ungdomarna framför allt värdesätter är det personliga intresset som dessa personer som tagit del av och formats av Opus Deis anda ger prov på. Sedan tillkommer förstås den höga tekniska kvaliteten i undervisningen. Denna hängivenhet till uppgiften de har framför sig, engagemanget i andras problem, som är resultatet av Opus Deis kristna anda, är en av anledningarna till att arbetet får sådan framgång.

Nu har jag föresatt mig att hjälpa dessa pojkar att utveckla sin förmåga att ta till sig och lära. På så sätt kommer de att få bättre omdömesförmåga och kommer att utveckla egna åsikter på det kulturella planet, sitt eget kriterium, utan att låta sig förledas av vad omgivningen anser. Det är en väg som leder till lycka och att man lär känna Gud. Men det först steget är att överkomma misslyckandet i studierna, utan att utsätta eleven för någon som helst diskriminering på grund av vilken religion vederbörande har.

.

I den förstad där vi arbetar brukar det vara en större proportion av muslimer än av kristna och vi är mycket respektfulla mot deras tro. Det beror på att vi har en antropologisk syn som hämtar inspiration i kristendomen. Det betyder att vi värdesätter var och en av dessa pojkar så som han är, som personer, inte enbart som elever eller framtida konsumenter.

Vi erhåller subventioner från Marseilles stads stadsstyrelse, även om vi också fortfarande behöver enskilda bidrag för att kunna ge adekvat hjälp åt alla som behöver det. Jag minns en av dessa pojkar. Hans föräldrar hade dött och togs om hand av en faster som var sjuk. Vi lärare visste inte vad vi skulle göra för att ge honom lust att studera. Men efter att Jeunes Plus extralärare hjälpt honom i två månader hade de lyckats motivera honom. För skolledningen verkade det hela som ett mirakel. Det är ett litet extremt fall, men passar bra för att förstå vad vårt arbete går ut på.