Måndagen i Stilla veckan – Jesus i Betania

»Under sina sista dagar på jorden tillbringade Jesus många timmar i Jerusalem. » Detta är orden som biskop Javier Echeverría uttalade för den amerikanska radiokanalen EWTN. I slutet på texten finner ni en förklaring till hur man bär sig åt för att lyssna på inspelningen.

Måndagen i Stilla veckan: lyssna på biskop Javier Echevarrías ord.

Igår påminde vi oss Kristi triumfartade intåg i Jerusalem. Lärjungarna och den stora folkhopen hyllade honom som Messias och Konung i Israel. På slutet av denna dag återvände han trött till Betania, en by belägen lite utanför huvudstaden. Det var här han brukade bo över under sina besök i Jerusalem.

Där hade vänner till honom alltid möjlighet att bereda husrum åt honom och hans lärjungar. Lasaros, som Jesus uppväckte från de döda, är familjens överhuvud, de andra medlemmarna är Lasaros systrar Marta och Maria. De väntar alltid längtansfulla på Herrens besök och ser fram emot att kunna ta hand om honom och erbjuda honom sin gästfrihet.

Under sina sista dagar på jorden tillbringade Jesus många timmar i Jerusalem i ständig förkunnelse av sin lära. På natten hämtar han krafter hos sina vänner. Och det är i Betania som den händelse äger rum som evangeliet för dagens mässa återger.

Sex dagar före påsken – berättar aposteln Johannes –kom Jesus till Betania, där Lasaros bodde, han som Jesus hade uppväckt från de döda. Man ordnade där en måltid för honom; Marta passade upp och Lasaros var en av dem som låg till bords med onom. Maria tog då en hel flaska dyrbar äkta nardusbalsam och smorde Jesu fötter och torkade dem sedan med sitt hår och hust fylldes av doften från denna balsam.

Vi ser genast denna kvinnas stora frikostighet. Hon önskar att tacka Herren för att han gav hennes bror livet åter och för så många andra välgärningar och ser inte till kostnaden. Judas som också var närvarande vid måltiden räknar ut hur mycket balsamen hade kostat.

Men istället för att berömma Marias vackra gest börjar han muttra: Varför sålde man inte oljan för trehundra denarer och gav till de fattiga? Men som aposteln Johannes noterar, det var inte för att han brydde sig om de fattiga utan för att han hade hand om kassan och önskade ta ur den för eget bruk.

»Men Jesus bedömer saken annorlunda. Utan att försumma kärleksplikten mot de behövande, som lärjungarna alltid måste ta sig an – ”de fattiga har ni alltid hos er” – är Jesus inriktad på sin omedelbart förestående död och begravning och han ser i smörjelsen han mottagit ett föregripande av den hedersbevisning som även efter döden tillkommer hans kropp, på grund av dess oupplösliga förbundenhet med hans persons mysterium» (Eukaristin och Kyrkan, 47).

Människokärleken måste för att verkligen vara något gott disciplineras, hållas inom en viss ordning. Och det är Gud som bör vara vår främsta prioritet. Du skall älska Herren din Gud med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. Detta är det största och första budet. Sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska din nästa som dig själv.

På dessa två bud beror sedan hela Lagen och profeterna. Därför misstar de sig som tar som ursäkt önskan att lindra människans materiella nöd och därför bortser från det som kyrkan och Guds tjänare behöver. Den helige Josemaría Escrivá skriver: »Den kvinna som i Simon den spetälskes hus i Betania smorde Mästarens huvud med dyrbar nardusbalsam påminner oss om vår plikt att vara frikostiga i Herrens tjänst.

– All prakt, härlighet och skönhet förefaller mig otillräcklig.

– Och riktade mot dem som kritiserar rikedomen i heliga kärl, skrudar och altarskåp hör man Jesu berömmande ord: Opus enim bonum operata est in me – Hon har gjort en god gärning mot mig.»

Hur många människor uppträder inte som Judas! De ser det goda som andra gör men vill inte erkänna det. De anstränger sig att bakom dessa goda gärningar leta efter onda avsikter, de kritiserar, muttrar, och är kvicka att döma. De reducerar människokärleken till att blott och bart gälla det materiella – till att ge några allmosor till den behövande, kanske för att döva det egna samvetet och glömmer att – som den helige Josemaría också skriver – »den kristna kärleken till nästan består inte bara i bistånd till ekonomiskt behövande. Framför allt försöker den respektera och förstå varje individ som sådan i dess inneboende värdighet som människa och Skaparens barn».

Jungfru Maria överlämnade sig helt åt Herren och brydde sig på samma gång alltid om människorna. Vi ber henne att idag medla för oss, så att kärleken till Gud och kärleken till nästan i oss förenas och blir till en enda sak, liksom de två sidorna på ett och samma mynt.

* * *

Så kan du lada ner biskop Echevarrías ord

För att kunna lyssna till dessa ord, behöver din dator kunna spela formatet MP3 som gör det möjligt att kodifiera och komprimera Audio och Video. För att kunna göra detta måste du först ha installerat ett program som kan läsa MP3, t.ex. ”Windows Media Player”, ”RealPlayer” eller ”Quick Time”.

När du har installerat ett sådant program, välj då länken multimedia högst upp. När filen laddats ner, kommer den att spelas upp.

Om du vill spara inspelningen, kan du göra det genom att aktivera funktionen spara som alla program erbjuder. Välj en mapp i din dator där du kan spara den, för att sedan ta fram den när du vill lyssna.

Med modem tar nerladdningen 5-20 minuter, och med ADSL-anslutning tar den 1-5 minuter.