Elias Gunnarsson är en ung SUK:are som ägnade sommaren åt att bygga en skola i Uganda. Tillsammans med åtta andra unga katolska killar från Sverige och fem studenter från Uganda byggde han för hand en skolbyggnad och anlade två brunnar i en by på sitt sommarlov.

Men det hela började långt innan resan med insamlingar av pengar till material till byggandet. Frivilliga arbetade under Stockholm Maraton och skänkte sin lön till projektet. De frågade också olika företag om donationer. Många familjer skänkte också skolmaterial, leksaker och annat till skolbarnen i Uganda. De som skulle arbeta på plats i Uganda hade också förberedande möten.

Lång resa

Flygresan till Uganda var på 12 timmar. Men resan ner blev ännu längre eftersom de var tvungna att byta flyg i Qatar och att de där var tvungna att vänta i 10 timmar på anslutande flyg till Uganda. Det går nämligen bara ett flyg varje dygn till Uganda.

Hårt arbete och mässor

Vistelsen i Uganda varade i fyra veckor och dagarna fylldes av hårt arbete. Samtidigt ingick mässa och bön i det vardagliga livet. I allt fanns ständigt glädjen närvarande.

Bygga en skola för hand

– Vi byggde en skolbyggnad till Saint Lawrence Primary School i byn Kizba-Kabaale som ligger i Gamba-distriktet. Dessutom anlade vi två brunnar. En brunn i byn och en vid skolan. Innan hade invånarna i byn inte tillgång till rent vatten utan hämtade vatten i dammar med regnvatten och var ofta tvungna att gå väldigt långt för att hämta vattnet. Saint Lawrence Primary School är en katolsk skola och de flesta barnen som går på skolan är katoliker. Skolan har cirka 200 elever.

– Människorna i byn var informerade om att vi samlat ihop pengar till och byggde en ny skolbyggnad åt dem. De var väldigt glada och tacksamma över vårt arbete. För många av dem var det första gången de träffade västerlänningar.

Glada skolbarn

Barnen på skolan var också glada över att få en ny fin skolbyggnad.

– Skolbarnen kom till oss på skolrasterna och dansade och sjöng. De ville gärna leka och prata med oss och tyckte att det var spännande att se vad vi gjorde. De till och med sprang och plockade frukter och gav till oss för att visa sin uppskattning.

Ingen el och mobiltäckning

Dagarna var fyllda av arbete och saker som vi tar för självklart i Sverige som elektricitet och täckning på mobiltelefonen fanns inte alls i byn.

– Allt arbete skedde för hand med enkla handredskap som spadar, hackor och spannar. Det fanns inga maskiner eller tekniska hjälpmedel att använda för att bygga, berättar Elias.

Arbetet innebar allt från att lägga golv och blanda cement till väggarbete och att sätta in fönster och dörr.

Besöka äldre och sjuka

På söndagar deltog volontärerna i lokala mässor i Uganda. Under helgerna passade de också på att hälsa på äldre och sjuka i byn. De hade också med sig fader Richard Hayward som höll i bön och mässor varje dag.

Festlig invigning

Några dagar innan hemfärden blev det en festlig invigning av den nya skolbyggnaden. Lärare, elever och föräldrar firade med välsignelse av byggnaden, mässa, mat, tal, musik och dans.

– Det var mycket tillfredsställande att få göra något som betyder mycket för andra, berättar Elias.

Volontär

Volontärresan och hjälpinsatsen i Uganda organiserades av föreningen ”Living for others IYC Sweden” i samarbete med Lärkstadens Studiecentrum. “Living for others” är en ungdomsförening för karitativ hjälp där många volontärer är katoliker. Javier Sádaba som varit med och grundat föreningen ”Living for others” var den som organiserade insamlingen och hade kontakt med Uganda.

Living for others vill engagera ungdomar som volontärer och att genom volontärarbete förbättra situationen för utsatta människor samtidigt som det hjälper unga att bli bättre människor.

Föreningen samlar också in medel för projekten i utvecklingsländer men också i Sverige. Mer info finns på: www.livingforothers.se

– Flygresan betalade vi själva men mat och boende i Uganda ingick. Arbetskläder och skyddsutrustning som skyddsglasögon och handskar fick vi själva ha med oss. Ugandas stat betalade alla resor i landet och bidrog med säkerhetspersonal under resan.

Elias tycker att volontärresan var hans livs bästa resa.

– Får du möjlighet att åka på en katolsk volontärresa så ta den chansen! Det kommer att bli ett minne för livet. Det innebär mycket fysiskt arbete men ger otroligt mycket tillbaka att göra något för någon annan som behöver din hjälp, avslutar Elias.