Sedan den helige Josemarías bortgång den 26 juni 1975, började berättelser om hörda förböner komma in till prelaturen Opus Deis huvudsäte i Rom. Berättelserna gällde omvändelser, beslut att ta sin kristna tron på allvar, människor som blivit botade, materiell hjälp … Det är ekot av en vördnad som den heliga Stolen beskrev som ”en riktig stor företeelse av folklig fromhet”.
Det som fick författaren att skriva novenan var tillgivenheten till Opus Deis grundare med vilken han bodde i två år i Rom (från oktober 1953 till juli 1955) och sedan i Brasilien (maj-juni 1974). Det var kärleken till den som han alltid betraktade som en far – Fadern – och den vördnad som har hyser – liksom tusentals andra människor – som fick honom att skriva de här novenorna.
”Jag tänkte att de skulle kunna få många människor att lära känna den helige Josemarías budskap på ett folkligt, enkelt och lättillgängligt sätt och samtidigt hjälpa dem att be om förbön.”