Det heliga Korsets prästsällskaps historia

Det heliga Korsets prästsällskap har sina rötter i den helige Josemarías kärlek till stiftsprästerna och den grundläggande händelse, som ägde rum den 2 oktober 1928, då Gud lät honom se Opus Dei, även om det antog juridisk form först flera år senare, 1943.

I april 1950 fick grundaren ingivelsen från Gud att låta Opus Dei även omfatta stiftspräster.

Grundaren anade mycket tidigt att det nya med Opus Deis anda innebar att det behövdes präster som skulle komma från lekmän i Opus Dei för att särskilt egna sig åt det pastorala arbetet för medlemmarna inom Opus Dei och dess apostolat, utan att därmed utesluta andra människor (jfr. A. Vázquez de Prada, El Fundador del Opus Dei, vol. II, Rialp, Madrid 2002, sid. 647).

Den 14 februari 1943, när han firade mässa, fick den helige Josemaría en särskild ingivelse från Gud, som visade för honom den lösning som skulle göra det möjligt att prästviga medlemmar i Opus Dei. Det ledde till upprättandet av ett prästerligt sällskap som skulle verka inom Verkets pastorala arbete; ett prästerligt sällskap, som hade sitt ursprung i Opus Deis lekmän som utbildats enligt dess anda. Sällskapet skulle förbli inom nämnda institution och ha ett tydligt uppdrag att leda medlemmarna och apostolatet. Så föddes Det heliga Korsets prästsällskap, som upprättades av biskopen i Madrid, den 8 december 1943, sedan han erhållit ett nihil obstat av den Heliga Stolen, den 11 oktober samma år.

Den helige Josemaría hade bl.a. i själ och hjärta en önskan om att ge mer hjälp till bröderna bland stiftets präster. Särskilt efter 1939, efter önskemål från biskopar i olika stift, ägnade han en stor del av sin tid åt att erbjuda flera andliga reträtter för prästerna på den Iberiska halvön.

Medvetandet om behovet hos sina bröder bland prästerna, fick Josemaría att under 1948-1949 överväga att lämna Opus Dei, om påven skulle godkänna det, och bilda en förening för stiftspräster (jfr. Vázquez de Prada, el Fundador del Opus Dei, vol.III, Rialp, Madrid 2003, sid. 171-176).

I april 1950 fick grundaren ingivelsen från Gud att låta Opus Dei även omfatta stiftspräster.Han ansökte om detta hos den Heliga Stolen, som gav sitt samtycke till att låta stiftspräster vara medlemmar i Det heliga Korsets prästsällskap.

När den helige Johannes Paulus II den 28 november 1982 upprättade Opus Dei som världsvid personalprelatur, uppnådde man den slutliga juridiska utformningen. Den återspeglar troget Opus Deis samhörighet med världen och dess organiska struktur, som består av präster och lekmän, män och kvinnor med många olika yrken och mångfaldig social bakgrund. Enligt stadgarna är Det heliga Korsets prästsällskap en prästförening av präster, som hör ihop med prelaturen och är oskiljaktig från den. De präster som utgör prelaturens prästerskap (lekmän i Opus Dei som har blivit prästvigda) blir i samband med vigningen medlemmar i sällskapet. Även präster som är inkardinerade i de olika stiften kan ansluta sig, om de önskar söka helighet i utövningen av sitt prästämbete enligt Opus Deis anda.