Behörighet och antagning

Präster inkardinerade i olika stift kan be om att bli antagna som adjungerade eller supernumerarier, i det prästerliga sällskapet av det heliga korset (detsamma gäller för de diakoner som uttryckligen visar sin avsikt att bli prästvigda).

Opus Dei - Behörighet och antagningKandidaterna brukar under en tid delta i sällskapets utbildning.

För att kunna bli upptagna, måste de vara medvetna om att ha tagit emot en kallelse från Gud att söka helighet enligt Opus Deis anda. Det innebär t.ex.: kärlek till stiftet och samhörighet med hela stiftets prästerskap, lydnad och vördnad till den egna biskopen, fromhet, studier av de heliga vetenskaperna, iver för själarna och uppoffrings anda, ansträngning för att främja kallelser, en önskan att med yttersta perfektion uppfylla det prästerliga ämbetet.

Ansökan om att bli antagen görs med ett brev till general­ord­för­an­den. Innan detta steg tas, brukar kandidaten under en tid delta i sällskapets utbildning, för att lära känna och identifiera sig med Opus Deis anda, urskilja sin kallelse och förstå den exakta betydelsen av detta kall.

Studenter vid prästseminariet, som ännu inte blivit diakoner kan, om de känner denna kallelse från Gud och har de nödvändiga förutsättningarna, be om att bli upptagna i prästsällskapet, som aspiranter (de kommer aldrig att inkardineras i prelaturen Opus Dei.)

Juridiskt sätt tillhör de inte sällskapet, de har inte heller de tillhörande rättigheterna och skyldigheterna, men deltar i utbildningen, utan någon interferens med seminariets eller stiftens utbildning.

I den andliga utbildning de får brukar man betona att de precis som alla andra seminarister, bör följa sina överordnades anvisningar och delta i seminariets aktiviteter och så hjälpa sina kamrater genom att föregå med med sin fromhets gott exempel och strävan att helga arbetet. De blir påminda om att den egna biskopen är deras överordnade och att en väsentlig egenskap i Opus Deis kallelse konkretiseras i kärleken – visad opere et veritate – mot stiftets ordinarie; och samhörighet med andra präster.