Glädjen, övernaturlig och mänsklig optimism, är förenliga med fysisk trötthet, smärta, tårar – för vi har ett hjärta – och med svårigheter i vårt inre liv eller vår apostoliska uppgift.

Han, perfectus Deus, perfectus Homo – fullkomlig Gud och fullkomlig Människa – som åtnjöt hela Himmelens lycka, ville erfara utmattning och trötthet, tårar och smärta …, för att vi skulle förstå att man för att vara övernaturlig måste vara mycket mänsklig.

Smedjan, nr. 290

Det känns som om hela världen håller på att rasa ihop runt omkring

dig. Framför dig ser du ingen utväg. Den här gången är det omöjligt att övervinna svårigheterna.

Har du glömt att Gud är din Fader, nu igen? Han är allsmäktig, oändligt vis, barmhärtig. Han kan inte sända dig något ont. Det där som oroar dig är bra för dig, även om dina kroppsliga ögon just nu är blinda.

Omnia in bonum! Herre, må din visa vilja ske, än en gång och alla gånger!

Korsvägen, nr. 9, 4

Vi får inte glömma följande: När man uppfyller Guds Vilja tar man sig över... eller under ... eller förbi svårigheterna. Men ... man tar sig igenom dem!

Plogfåran, nr. 106

Har du sett hur man förvarar vatten i reservoarer inför tider av torka? ... För att uppnå det jämnmod som du behöver i svåra tider, måste du på samma sätt lagra den glädje, de klara insikter och ljus som Herren skänker dig.

Plogfåran, nr. 788