Opus Dei

I Korea har de träffat vänner som går i Opus Dei-centret. På så sätt har tron blivit en mycket attraktiv verklighet för dem. På lördag kväll, vid påskvakan i Peterskyrkan, kommer de att tas upp i den katolska kyrkan. Detta är deras berättelser.

Pau är musiker och målare. Genom dessa två konstarter har han en mycket personlig relation till Gud. I den här videon förklarar han hur han förvandlar allt han gör till bön: graffitimålning, en konsert med vänner ... Och han njuter alltid av det, säger han, "som ett barn".

När Fran såg katedralen i Paris brinna tänkte han att han måste göra något. Nu har hans förslag till restaurering av Notre Dame valts ut bland de bästa i världen. Han har tagit sig till det slutliga urvalet, som avgörs nästa sommar.

Harouna Garba tog sin mormors händer och såg henne i ögonen. Det var dessa ord som kom ut när han skulle förklara varför han hade bestämt sig för att lämna Togo: ”Annars blir jag kriminell eller dör”. Han var 14 år och säker på att han endast kunde finna en bättre framtid bortom Afrikas gränser. I Togo var utsikten framför ungdomarna en öken där livet förspilldes och där våld och olagligheter var enda utvägen.

Christian Wilke bor i Falkenstein (Tyskland) och arbetar som sjukvårdare på en kriminalvårdsanstalt för vålds- och sexualförbrytare. Han är medarbetare i Opus Dei.

Maria bor med sin man och döttrar i Graz (Österrike). Förutom arbetet med familjen är hon dagisfröken. Som medarbetare i Opus Dei utnyttjar hon den utbildning hon får för att bevara sin inre frid och finna Gud i allt.

Patricia jobbar som journalist i Paraguay. När hon var 37 år bestämde hon sig efter mycket sökande för att lära känna och fördjupa sig i den katolska tron och gå till första kommunionen. ”Bättre sent än aldrig”, " säger hon.

Natasha bor i St. Petersburg. Efter att ha upptäckt den katolska tron slutade hon sitt arbete för att få i gång ett förlag, som sprider böcker om andlighet. Här är hennes vittnesmål.

Juan Carlos, ururuguayan om någon, föddes det år då det uruguayanska landslaget blev världsmästare i fotboll. Livet gjorde honom till bokbindare och han fick i händerna boken ”Vägen” skriven av den helige Josemaría. Från det ögonblicket blev inget som förut för den manen uppvuxen i en ateistiskt familj.