Du, hur föreställer du dig vår Herres hållning? Har du aldrig tänkt på den värdighet med vilken han måste ha burit den där tunikan utan sömmar, som förmodligen Jungfru Maria egenhändigt hade vävt? Minns du inte hur han hemma hos Simon beklagar att de inte erbjudit Honom vatten för att tvätta sig innan han satte sig till bords?

Han påpekade säkert fariséns brist på artighet för att genom anekdoten understryka sin lära att kärleken syns i små detaljer, men han klargör även att han följer sin omgivnings sociala seder. Därför skall även du och jag anstränga oss för att lösgöra oss från världsliga tillgångar och bekvämligheter, men utan att vara taktlösa och utan att uppträda konstigt.
För mig är ett tecken på att vi känner oss som världens herrar, som Guds trogna förvaltare, att vi vårdar de saker vi använder, att vi bemödar oss om att de skall bevaras, räcka länge, glänsa, tjäna sitt syfte så länge som möjligt och inte slösas bort. (Guds vänner, nr. 122)