Den har en prelat som överhuvud och enande faktor samt präster och diakoner som hjälper honom. Det specifika med personalprelaturer är att de främjar det kristna livet och Kyrkans evangeliseringsuppdrag som ett komplement till stiften, till vilka medlemmarna i en personalprelatur fortfarande tillhör.

Personalprelaturer utgör ett komplement till stiften på olika sätt men alltid för att främja de troendes andliga väl. Det kan till exempel hända att man upprättar en prelatur för att gynna emigranters deltagande i kyrkolivet och därför utbildar präster för detta särskilda ändamål. Det kan också hända, som i fallet med Opus Dei, att en kyrkogemenskap som föds tack vare en karisma (dvs. en gåva från Gud till Kyrkan) i sig har egenskaper som hör till en personalprelatur.