En vän uppmanade mig att följa med på en morgonreträtt. Jag hade aldrig varit med om någon sådan i hela mitt liv. Jag började läsa Evangeliet och be med hjälp av Vägen. Det var som att upptäcka en helt annan värld.

Ett av råden som mest gjorde intryck på mig var varför lekmän bör läsa Nya Testamentet: För att lära känna Honom, måste man lära känna Hans liv och för det måste man läsa det heliga Evangeliet. Innan trodde jag som så många andra att katoliker inte får läsa för mycket i Bibeln, eftersom man riskerar att missförstå vad som sägs där.

Följden av att varje dag läsa några stycken i evangelierna, från den första sidan till den sista, tycktes mig helt fantastisk. Nu förstår jag att skälet som den helige Josemaría ger är mycket förnuftigt: Det handlar om att försöka få en tydlig bild av Vår Herre och kunna föreställa oss vad Han skulle göra i olika situationer i våra liv.

I det apostoliska brevet ”Novo millennio ineunte” kan vi läsa: ”Helighetens vägar är personliga vägar. De kräver en helighetens sanna och egna pedagogik, som kan anpassa sig efter de enskilda personernas rytm.” Det är just det som jag har funnit i den undervisning som Opus Dei förmedlar.

Denna berättelse har publicerats i skriften ”Guds barns glädje”, av Alberto Michelini. © 2002 Opus Deis informationskontor.