Jag vill här skriftligen vittna om de bönhörelser som min familj och jag anser oss ha fått genom den salige Álvaro del Portillos förbön, till vilken vi under alla dessa år har vänt oss med djup tro.
I februari 2007 träffade jag henne som i dag är min hustru. Genom hennes föräldrar lärde jag känna Opus Dei och särskilt den salige Álvaros gestalt och liv. År 2013 gifte vi oss, generöst öppna för livet. År 2014 hade vi nåden att i Madrid få närvara vid saligförklaringsceremonin för honom, ett ögonblick som vi upplevde med djup rörelse och som ytterligare stärkte vår andakt till och andliga närhet med den salige.
Men barnen kom inte. Under flera år genomgick vi olika medicinska undersökningar och tider av lidande, liksom sociala och familjära påtryckningar att ta till provrörsbefruktning.
Vi beslutade dock, med respekt för dem som väljer den vägen, att inte göra det, eftersom vi ser barn inte som en rättighet utan som en gåva. I detta sammanhang fick min hustru diagnosen en kronisk sjukdom: en ovanlig form av leukemi som kallas hårcellsleukemi. Det var en tid av stor smärta och osäkerhet.
Sedan dess började jag med särskild intensitet och tillit anförtro mig åt den salige Álvaro och be om hans förbön både för min hustrus hälsa och för vårt äktenskapliga kall. Efter den cytostatikabehandling hon fick varnade läkarna oss för att det skulle bli ännu svårare att få barn, eftersom vi redan före behandlingen inte hade lyckats, och sannolikheten därefter minskade avsevärt.
Men år 2021 blev min hustru, mot alla odds, gravid med vårt första barn. Året därpå föddes det andra. Och 2024 föddes det tredje. Var och en av dem har varit föremål för djup bön och anförtrotts åt den salige Álvaro. Vi bad inte bara om hans förbön för att få våra barn, utan också för att min hustru skulle få en god remission av sin sjukdom, som för närvarande saknar definitiv bot.
År 2025 behövde hon åter behandlas och gick igenom en mycket allvarlig episod av neutropeni, med risk för septisk chock. Också då vände jag mig med särskild intensitet till den salige Álvaro, och tack vare Gud återhämtade hon sig och befinner sig nu i remission.
Under alla dessa år har jag praktiskt taget dagligen bett till den salige Álvaro. Vi känner hans ständiga närhet, inte bara i svårigheterna utan också i det ljus vi fått för att bättre förstå vårt kall.
Sedan år 2022 är min hustru och jag supernumerarier i Opus Dei, ett kall som vi har tagit emot med djup frid och tacksamhet. Med detta brev vill vi vittna om dessa händelser, som för oss är tydliga tecken på den salige Álvaros förbön i vårt familjeliv. Vi vill ödmjukt bidra med vårt vittnesbörd till hans helgonförklaringsprocess.
G. A. B. – Spanien
► Skicka in din berättelse om bönhörelse.