Opus Dei

Mercedes Alexanco, mor till sex barn: ”I mitt liv har jag kritiserat Opus Dei väldigt mycket.

Sedan litet mer än ett år bor Jorge Garaicoechea i Ljubljana, Slovenien.

Juan Ignacio Valdivieso bor i Chile. Han är ljudingenjör, ägare till en inspelningsstudie. Här berättar han att han lärde känna Evangeliet under ett arbete han gjorde tillsammans med en vän för ett förlag.

”Min första kontakt med Opus Dei kom till stånd tack vare Paco, sonen till specerihandlaren i mitt kvarter, – idag berömd friidrottstränare – som inbjöd mig att komma med till en ungdomsklubb. ”Så berättar Rafa Tomasi, tekniskt ansvarig på en informationsfirma.

Yukiko Kojima kommer från Kyoto i Japan. När hennes familj flyttade till Pamplona i Spanien, lärde hon känna Opus Dei och bad om att få bli upptagen som assisterande numerarie. Vi har frågat henne om hennes utveckling, och hur hon ser på betydelsen av hushållsarbetet.

Liuba Lencova framlevde sin barndom omgiven av militanta marxister. Innan Sovjetunionen föll, emigrerade hon till Argentina, där hon bor idag med make och barnen. Hennes upplevelse av tron började i den ortodoxa kyrkan, tills ett oförutsett möte med Opus Dei gjorde att hon lärde känna katolicismen och började ett nytt liv.

Johannes XXIII bad Francesco Angelicchio att ägna sig åt film och den helige Josemaría uppmuntrade honom: ”Checco, detta är helvetets avgrund. Du bör stå vid avgrundens rand och försöka att med en hand gripa tag i de själar som faller ner. Jag ska hålla dig i den andra handen.”

Ibland kommer jag att tänka på två episoder: den första är knuten till den helige Josemaría och hans ord om det fjärde budet: ”Hedra din fader och din moder”, som han kallade det ”ljuvaste budet”; den andra har att göra med ett inlägg i en radiodebatt.

Leire är 33 år gammal. Hon gifte sig med Rober och tillsammans ville se skapa ett ”ljust och glatt hem”, som var ett uttryck de lärt sig av den helige Josemaría. Det har nu gått nio år och de har fyra barn, varav två flickor med Downs syndrom. Med dem är deras hem ljusare och gladare än någonsin.

Maylis, som är fransyska, arbetar som konservator: med sitt arbete återställer hon tavlor, skulpturer och andra konstverk i gott skick. Medan hon ägnar sig åt detta arbete försöker hon tala med Gud. ”Vi söker varandra,” förklarar hon.