När jag av en tillfällighet hittade ett bönekort med Isidoro, bad jag den och jag började se den där pojken överallt. Vi utbytte tel.nr. och mail adress. I det läget satte jag mig framför bönekortet och sade till honom: " Isidoro, Isidoro, du känner mig, jag vill inte ha tusen relationer, jag tycker om klartext: om det här är den perfekte mannen för mig, gör så att det blir lätt att vara tillsammans med honom; om inte, leta rätt på någon som du och jag kommer att vänta".

Medan vänskapen med den där pojken växte, pratade vi om allt, också om planerna på äktenskap och familj och jag var väldigt förtjust.

Nu är jag 25 år och ska gifta mig med honom i sommar; vi är väldigt tacksamma. När jag berättade för honom om tjänsten som Isidoro hade gjort för mig blev han rörd. Båda har samma initialer och vi skämtar alltid om det. Nu ber vi om hans förböner varje dag och han har blivit en medlem av våra familjer.

M.R. (e-post)