En lördagsmorgon vaknade jag och hörde en underbar musik, och jag ville veta varifrån den kom (mitt hus ligger mycket nära den plats där Don Alvaro blev saligförklarad) och började gå tills jag kom till en korsning av en gata full av människor och staket.

Jag kom ihåg min väns inbjudan och visste att jag var på saligförklaringsceremonin. Det hade börjat och jag gick genom folkmassan, mycket nära altaret (senare fick jag veta att detta var praktiskt taget omöjligt, eftersom jag inte hade någon inbjudan, men ingen stoppade mig för att fråga mig om något).

Därifrån lyssnade jag till predikan, som berörde mig, och jag bad till Don Álvaro för min son, så att han kunde hitta ett arbete, eftersom han hade varit arbetslös i några månader; jag bad för min familj och för mig själv, eftersom jag var helt uppslukad av mitt arbete. Jag gick till bikt och gick därifrån.

En vecka senare fick min son ett jobb, en vecka senare träffade jag en person från Verket som förde mig närmare utbildnings aktiviteter, och efter några månader förlorade jag jobbet som hade uppslukat mig så mycket, eftersom jag fick cancer. Men tack vare det kom jag närmare Gud.

I dag är jag lycklig, tack vare Gud genom den salige Alvaros förbön.

M. H. - Spanien

► Skicka in din berättelse om bönhörelse.

► klicka här för att skicka ett bidrag.