Ut sit

Apostoliska Konstitutionen "Ut sit". Johannes Paulus II upprättade Opus Dei som personalprelatur med denna påvliga bulla från den 28 november 1982.

JOHANNES PAULUS BISKOP

GUDS TJÄNARES TJÄNARE

TILL BESTÄNDIG HÅGKOMST

Med mycket stort hopp riktar Kyrkan sin uppmärksamhet och moderliga omsorg mot Opus Dei, som Guds tjänare Josemaría Escrivá de Balaguer genom gudomlig ingivelse grundade i Madrid den 2 oktober 1928, så att det alltid må vara ett lämpligt och effektivt redskap för det frälsningsuppdrag som Kyrkan utför till förmån för världens liv.

Från första ögonblicket har denna institution i själva verket vinnlagt sig om att inte bara med ett nytt ljus belysa lekmännens uppdrag i Kyrkan och i samhället, utan också omsatt det i praktiken. Likaså har institutionen strävat efter att förverkliga läran om den allmänna kallelsen till helighet samt i samhällets alla miljöer främjat helgelsen av yrkesarbetet och helgelsen genom yrkesarbetet. Dessutom har det genom Det heliga Korsets prästsällskap hjälpt stiftspräster att praktisera samma lära i utövandet av deras prästerliga tjänst.

Emedan Opus Dei genom Guds nåd har växt till en sådan omfattning att det spridits i ett stort antal stift världen över, där det arbetar som en apostolisk struktur bestående av präster och lekmän – både män och kvinnor – som är samtidigt organiskt uppbygd och odelbar, dvs präglad av en oupplöslig enhet beträffande andan, ändamål, styre och utbildning, har det blivit nödvändigt att ge det en rättslig struktur som passar dess specifika karaktär. Det var Opus Deis grundare själv som 1962 i en ödmjuk och tillitsfull ansökan bad den heliga Stolen att förläna Institutionen en lämplig kyrklig form som skulle ta hänsyn till dess ursprungliga teologiska natur och möjliggöra en större apostolisk verkningskraft.

När Andra Vatikankonciliet – genom dekretet Presbyterorum Ordinis nr. 10 som verkställdes genom Motu proprio Ecclesiae Sanctae I, nr. 4 – i kyrkolagen införde personalprelaturerna för utövande av specifika pastorala aktiviteter, stod det klart att denna juridiska form var högst lämpligt för Opus Dei. Därför biföll vår vördade företrädare Paulus VI välvilligt Guds tjänare Josemaría Escrivá de Balaguers ansökan och bemyndigade honom att sammankalla en särskild generalkongress som under hans ledning skulle ta itu med att studera en förvandling av Opus Dei, med hänsyn till dess natur och till Andra Vatikankonciliets normer.

Vi själva bestämde uttryckligen att denna studie skulle fortsätta och 1979 anvisade vi Biskopskongregationen, som var behörig i sak, att noggrant granska alla faktiska och juridiska förhållanden som hörde ihop med ärendet och undersöka Opus Deis formella ansökan.

Biskopskongregationen utförde detta uppdrag och undersökte noggrant frågan såväl ur historisk och juridisk som ur pastoral synvinkel. Därigenom undanröjdes alla tvivel kring de grundläggande förutsättningarna för ansökan, såväl som kring möjligheten att bifalla den och det konkreta tillvägagångssättet. Det stod således helt klart att den önskade omvandlingen av Opus Dei till en personalpelatur var lämplig och nyttig.

I kraft av vår apostoliska fullmakt har Vi därför accepterat det förslag som vår ärevördige broder, hans Eminens den högvärdige Kardinalprefekten av Biskopskongregationen, framlagt. Vi går ävenfalls i god – så vitt det behövs – för deras samtycke som har eller tänker sig ha någon kompetens i denna fråga och således anmodar och befaller vi att följande beslut utförs.

I

Opus Dei upprättas som personalprelatur med internationellt omfång under namnet av det Heliga Korset och Opus Dei, förkortat Opus Dei. Prästsällskapet av det heliga Korset upprättas som en klerkförening som är oskiljaktigt förenad med prelaturen.

II

Prelaturen styrs av den kanoniska lagen, av denna konstitution och av de egna stadgarna, vilka får namnet ”Kodex för Opus Deis partikulärrätt”.

III

Personalprelaturens jurisdiktion omfattar de klerker som är inkardinerade i prelaturen samt de lekmän som ägnar sig åt prelaturens apostoliska aktiviteter, men då endast i vad som åsyftar fullföljandet av de specifika förpliktelser som de åtagit sig genom juridisk bindning i form av ett avtal med prelaturen. Både präster och lekmän lyder under prelaten när det gäller att fullfölja prelaturens pastorala uppgifter, enligt det som fastställts i förra artikeln.

IV

Prelaturens Opus Dei egen Ordinarie är prelaten, vars val – vilket måste ske i enlighet med det som är fastställt i den allmänna och i den partikulära rätten – måste bekräftas av Påven.

Vn

I enlighet med art. 117 i konstitutionen Praedicate Evangelium lyder Prelaturen under Dikasteriet för präster som, beroende på sakfrågan och tillsammans med de övriga dikasterierna i den romerska Kurian, skall utvärdera de olika frågorna allt efter ärendets natur. Vid behandlingen av de olika ärenden skall Dikasteriet för präster använda sig av de övriga dikasteriernas expertis genom vid tillfället rådfråga eller överföra ärenden.

VIn

Varje år skall Prelaten överlämna en rapport till Dikasteriet för präster om Prelaturens tillstånd och om utvecklingen av dess apostoliska arbete.

VII

Prelaturens centrala styre har sitt säte i Rom. Kapellet ”Santa Maria della Pace”, som befinner sig i prelaturens högkvarter, upprättas som prelatskyrka.

Det kanoniska valet av Hans Högvärdighet Monsignore Alvaro del Portillo till Generalordförande för Opus Dei som genomfördes den 15 september 1975 bekräftas och han utnämns numera till Prelat av det heliga Korset och Opus Dei.

Slutligen bestämmer vi att vår ärevördige Broder Romolo Carboni, Titulärärkebiskop av Sidone och Apostolisk Nuntius i Italien skall i behörig form utföra det ovannämnda. Därvid tilldelar vi honom alla nödvändiga och lämpliga fullmakter, innesluten fullmakten att – beträffande denna angelägenhet – subdelegera till vilken kyrklig dignitär som helst och ålägger honom att så snart som möjligt sända till Biskopskongregationen ett autentiskt exemplar av handlingen som intygar att mandatet har utförts.

Härigenom upphävs alla härifrån avvikande förordningar.

Givet i Rom, Sankt Peterskyrkan, den 28 november 1982, i vårt pontifikats femte år.

AUGUSTINUS Card. CASAROLI, Statssekreterare

SEBASTIANUS Card. BAGGIO, Prefekt för Biskopskongregationen

Iosephus Del Ton, Apostolisk Protonotarie

Marcellus Rosetti, Apostolisk Protonotarie


(n Indikerar att texten motsvarar den nya versionen.)

[Den ursprungliga versionen av de artiklar modifierade av Hans Helighet påven Franciskus (jfr Apostoliska brevet i form av Motu proprio Ad charisma tuendum, den 14 juli 2022, som trädde i kraft från och med den 4 augusti 2022)]:

V

Prelaturen lyder under Biskopskongregationen och skall också förhandla med den heliga Stolens övriga myndigheter allt efter ärendets natur.

VI

Vart femte år skall prelaten genom Biskopskongregationen överlämna till Påven en raport om prelaturens tillstånd och om utvecklingen av dess apostolat.