Att leva av tro innebär för mig att låta Gud vara delaktig i min vardag, i mitt liv.
Eftersom Gud alltid är närvarande, är han även med mig på universitetet, när jag är hemma, med mina vänner eller när jag går ut med min pojkvän.
För mig är Gud inte långt borta utan en Gud som jag kan be om hjälp, med vilken jag varje dag kan tillbringa några särskilda ögonblick. Minuter då jag kan berätta för honom om mina bekymmer och mina önskningar, tala med honom om de människor jag älskar och jag vet har det svårt eller om mina vänner och be för dem.
Och jag offrar mitt arbete för de människor som står mig nära eller för mina vänner. Jag försöker upptäcka Gud i de personer jag umgås med. Jag vet att han finns bakom ett leende eller ett par ögon som jag möter i min vardag.
Tro är att få Gud att vara delaktig i mitt liv, alltså att möta honom just under min vardag och inte lämna honom utanför det som är det vanliga för mig. På så sätt är min tro något mycket vackert och som gör mig mycket lycklig.
Jesus är din vän. Vännen. Med ett hjärta av kött, likt ditt. Med kärleksfyllda ögon, som grät över Lasaros … Och han älskar dig lika mycket som han älskade Lasaros . S:t Josemaría, Vägen, 422
"Tron i 20-årsåldern" (1): Cristina bor i Chicago och är konstnär.